Lockläte synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas lockläte

Lockläte uttalas lock|läte.

Ordformer och varianter av lockläte

Lockläte är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet lockläte

Fåglars läten (som åstadkoms med strupen) delas in i olika kategorier som sång, lockläte, varningsläte, skuggsång och tiggläte. De olika lätena används av fågeln vid olika tillfällen och i olika perioder i fågelns liv. Många arter har en stor repertoar av fågelläten som inte bara innehåller olika visslande läten utan även slag, brus och vibrationer, medan andra arter är i det närmaste stumma. Ordningen tättingar som ibland felaktigt kallas för just sångfåglar har den största repertoaren läten.

Både under häckningen och flytten uppträder grönbenan nervöst och flyger regelbundet upp och låter höra sitt lockläte. Vid häckningsplatsen avslöjar sig ofta den ena föräldern på varningslätet när den sitter i en buske eller på en trädgren.

Göken känns framför allt igen på sitt lockläte, ett tvåstavigt go-gå (ofta återgivet som "ko-ko"), med tonvikt på första stavelsen. Revirlätet är likt locklätet, men med ökande tempo beroende på hur nära en eventuell rival vågar sig.

Hämplingen har ett kort upprepat lockläte "tett" med inslag av visslingar och drillar. Sången är varierad, kvittrande och melodisk, en mix av knattriga, lockläteslika stavelser och visslingar.

Härmsångarens lockläte på häckningsplats låter ungefär "tä-tä-hyi" och vid oro ger den ifrån sig korta serier med "tä tä tä..." Dess sång är snabb (dock långsammare än kärrsångaren) och ljudlig och den väver in härmningar av andra arters sång. Trots sitt namn är den dock inte lika skicklig imitatör som exempelvis kärrsångaren. Ett återkommande sångläte är nasala gnälliga toner "gie" som kan associeras med lätet från en delfin. Den väver även in sitt igenkännbara lockläte i sången. Eftersom den tillbringar vinterhalvåret, i Afrika, kan den även under sommartid i Sverige väva in härmningar från afrikanska fågelarter vilket gör att fågelskådare med stor kunskap om fågelsång i vissa fall kan utröna var i Afrika en individ övervintrat.

Det moderna ordet korp är tydligt onomatopoetiskt, det härmar korpens lockläte. Ordet ärätt nybildat och finns bara i nordiska språk. Ett äldre svenskt ord för "korp" är ramn eller ramm, besläktat med bland annat danska ravn, isländska hrafn och engelska raven. (Det förekommer bland annat i vissa varianter av medeltidsballaden Liten Karin, och i sammansättningen ramsvart.).