Luftvärnskår Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet luftvärnskår

1. I början av 1940-talet uppfördes ett nytt kasernetablissement till Göteborgs luftvärnskår. Luftvärnskåren flyttade in hösten 1944 och den 21 oktober 1945 hölls en ceremoni över inflyttningen. Kasernetablissementet uppfördes på Buas marker och gårdens mangårdsbyggnad, från 1800-talet, lämnades kvar som officersmäss. I övrigt uppfördes kasernetablissementet efter den typritningsserie som gällde på 1940-talet, det vill säga förläggningskasernerna uppfördes som kompanikaserner i två våningar samt vindsvåning med vård och lektionssalar i källarvåningen, samt med en två våningsflygelbyggnad. Den 1 april 1962 flyttade kåren till Kvibergs kaserner, där man övertog kasernetablissementet från avvecklade Göta artilleriregemente. År 1964 övertogs kasernetablissementet av landstinget som inrättade Högsbo sjukhus samt Frölundagymnasiet. Officersmässen blev högstadieskola och övertogs av Kronängsskolan. Luftvärnskårens skjutbana i Änggården används i dag av flera idrottsföreningar. (källa)
2. Den motion som lades av Bondeförbundets partiledare Axel Pehrsson-Bramstorp kom i stort sett följa försvarskommissionens förslag om utformning av det militära försvaret. Motionen föreslog att en överbefälhavare skulle tillkomma redan i fred i enlighet med försvarskommissionens förslag, varjämte i Kungl. Maj:ts förslag upptagen försvarsstab utvidgas till av försvarskommissionen föreslagen organisation. Arméns fredsorganisation skulle omfatta fyra arméfördelningar, Övre Norrlands trupper, Gotlands trupper samt så kallade armétrupper. Vid mobilisering föreslogs fälttruppförbanden sammanföras till två armékårer om sammanlagt sex fördelningar, en lätt brigad samt vissa specialtruppförband, däribland av luftvärnsvapnet uppsatta luftvärnsförband. De regementen som regeringen hade föreslagit för att avveckla, Jämtlands fältjägarregemente, Upplands regemente, Södra skånska infanteriregementet och Värmlands regemente skulle kvarstå. Dock skulle Värmlands regemente reduceras till Värmlands fältjägarbataljon. Det enda motionen skilde sig mot försvarskommissionens förslag var det Stridsvagnsregemente försvarskommissionen föreslagit. Där motionen delade regeringens förslag med att dela stridsvagnsbataljonen vid Göta livgarde på två infanteriregementen. Dock så skiljde sig förslaget på vilka regementen. Regeringen hade föreslagit Skaraborgs regemente och Livregementets grenadjärer, oppositionen föreslog Skaraborgs regemente och Södermanlands regemente. Därmed stod det klart att Göta livgarde skulle avvecklas som förband. Gällande Norrbottens artillerikår skulle den kvarstå inom Övre Norrlands trupper, precis som försvarskommissionen föreslagit. Inom arméns skulle även en luftvärnsorganisationen bildas med två fullständiga regementen. Regeringen hade föreslagit ett luftvärnsregemente i Karlsborg och en luftvärnskår i Ystad. Oppositionen föreslog dock att luftvärnskåren i Ystad skulle ersättas med Östgöta luftvärnsregemente i Linköping. Den flytt som regeringen föreslog av Svea artilleriregemente till Uppsala, ersattes istället med en flytt till Järvafältet i Stockholm. Svea ingenjörkår skulle kvarstå i Stockholm som ingenjörförband. Istället skulle ett Signalregementet bildas av Fälttelegrafkåren. Det föreslagna Norrlands ingenjörkår ändrades till att inte alls uppsättas i Östersund, det genom att man valde bibehålla Jämtlands fältjägarregemente. (källa)
3. Till etablissemanget på Dragongatan uppfördes två kaserner efter 1892 års härordnings byggnadsprogram. De är uppförda enligt ett blocksystem, istället för det då rådande stilen med sidokorridorssystem. I samband med 1901 års härordning, byggdes etablissemanget till med kaserner ritade av arkitekten Erik Josephson. Totalt anlades ett 40-tal byggnader. Det första militära förbandet som förlades till Dragongatan var Skånska dragonregementet (K 6). Den 1 januari 1917 förlades även Kavalleriets underofficersskola till garnisonen. Den omlokaliserades redan den 1 januari 1919 till Skövde garnison. I samband med försvarsbeslutet 1925 avvecklades kavalleriförbandet i Ystad den 31 december 1927 men kvarstod som avvecklingsorganisation fram till den 31 mars 1928. Staden kompenserades med att Södra skånska infanteriregementet förlades till staden den 1 april 1928. Förbandet övertog officiellt det före detta kavallerietablissemanget den 11 augusti 1928. Viss utbildning kvarstod på Revingehed, som varit regementets tidigare mötesplats. Den 1 oktober 1952 tillkom ett kavalleridetachement till garnisonen, då den tidigare cykelkavallerikontingenten från Skånska kavalleriregementet (K 2) överfördes till Livregementets husarer (K 3), och förlades till Ystad garnison. Detachementet avvecklades den 30 juni 1956. År 1963 övergick Södra skånska infanteriregementet från att varit ett infanteriförband till att bli ett pansarförband. Det innebar att stridsfordonsförbanden utbildades på Revingehed och hjulfordonsförbanden i Ystad. I samband med försvarsbeslutet 1982 påbörjades en större flyttkarusell i Skåne, vilket resulterade i att utbildningen till Malmöbrigaden (PB 7) lokaliserades helt till Revingehed. Kvar i Ystad blev endast regementes- och försvarsområdesstaben. Som kompensation för de arbetstillfällen som försvann från kommunen omlokaliserades Skånska luftvärnsregementet (Lv 4) den 1 juli 1982 från Malmö till Ystad. Luftvärnet och infanteriet bodde sida vid sida inom garnisonen på Dragongatan fram till försvarsbeslutet 1996. Ett beslut som resulterade i att hela garnisonen avvecklades den 31 december 1997. Regementsstaben vid Södra skånska regementet uppgick då i Södra skånska brigaden under det nya namnet Södra skånska regementet och Södra skånska brigaden (MekB 7). Försvarsområdesstaben vid regementet, Malmö försvarsområde (Fo 11), integrerades som Södra skånska gruppen inom det nyupprättade Skånes försvarsområde (Fo 14), under ledning av Skånska dragonregementet (P 2). Sammanslagningen av försvarsområde Fo 11 och Fo 14 berodde delvis på den länsreform som skedde 1998 där bland annat Malmöhus län och Kristianstads län bildade Skåne län. Skånska luftvärnskåren (Lv 4) avvecklades helt. (källa)
4. En särskild underhållsinspektion föreslogs inrättas inom arméstaben. I denna skulle bland annat en arméingenjörsavdelning ingå, bestående av arméöverdirektör och tre armédirektörer, vilka tidigare tillhörde underhållssektionen vid arméinspektionen. Svea artilleriregemente (A 1), Livregementet till häst (K 1), Skånska kavalleriregementet (K 2) och en luftvärnskår (ej namngiven) föreslogs avvecklas. Norrbottens artillerikår (A 5) föreslogs sammanslås med Bodens artilleriregemente (A 8), verksamheten vid Södra skånska infanteriregementet (I 7) och Upplands regemente (I 8) föreslogs reduceras. Svea ingenjörkår föreslogs reduceras, medan Göta ingenjörkår föreslogs att utvidgas till ett regemente. Trängtrupperna, tygtrupperna och intendenturtrupperna föreslogs sammanslås till ett nytt truppslag, underhållstrupperna, bestående av fyra regementen och en kår. Signaltrupperna, endast bestod av ett regemente, föreslogs få ett nytt signaldetachement om två kompanier. Fälttygkårens sammansättning blir avhängig av förvaltningsutredningens resultat och hade därför inte utformats av kommittén. (källa)
5. I Övre Norrlands militärområde gjordes avsteget inom Bodens försvarsområde (Fo 63), där Bodens artilleriregemente blev försvarsområdesmyndighet, men kom att dela mobiliseringsansvaret inom försvarsområdet med Norrbottens regemente (I 19). Även förvaltningsansvaret samt stödproduktionen fördelades mellan de två regementena, där Arméns helikopterskola (HkpS), Bodens ingenjörkår (Ing 3) och Luleå luftvärnskår (Lv 7) hänvisades till Bodens artilleriregemente, medan Norrlands signalbataljon (S 3) hänvisades till Norrbottens regemente. (källa)
6. Tofta skjutfält har sedan 1808 varit både ett manöverfält och skjutfält för i huvudsak Gotlands artilleriregemente (A 7), Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) Gotlands luftvärnskår (Lv 2) och Gotlands regemente (P 18). Efter att Gotlands regemente avvecklades, meddelade Försvarsmakten i februari 2008 att man ej tänker avveckla skjutfältet med hänvisning till dess geografiska läge. Förvaltningsmässigt kom Tofta skjutfält tillhöra Amfibieregementet åren 2005–2018. Från den 1 juli 2018 överfördes fältet till det nya Gotlands regemente. (källa)
7. Efter examen 1923 från Filip Holmqvists handelsinstitut i Göteborg genomgick Rodhe officersutbildning och innehade från 1926 ett åkeri. I sin militära karriär uppnådde han graden kapten i reserven vid Göteborgs luftvärnskår (Lv 6). Genom sitt företag Rodhe Tankrengöring AB kom Rodhe från 1946 att bli en av pionjärerna inom miljöskyddet för oljeprodukter. Företaget fortsatte i familjens ägo men avvecklades 2015. (källa)
8. Även om Norrbottens regemente och Norrbottensbrigaden skulle kvarstå, medförde försvarsbeslutet en kraftig omstrukturering av Försvarsmakten. Vilket medförde att drygt 70% av de norrländska kaderorganiserade förbanden inom Norra militärområdet (Milo N) avvecklades den 30 juni 2000. Dock ville regeringen bibehålla och utveckla vinterkompetensen inom de olika truppslagen, och att det därför även i fortsättningen skulle finnas en viss utbildningskapacitet inom artilleriet, ingenjörtrupperna, luftvärnet samt signaltrupperna. I praktiken kom därför endast förbandsstaberna vid Norrlands artilleriregemente (A 8), Norrlands ingenjörkår (Ing 3), Norrlands luftvärnskår (Lv 7) och Norrlands signalkår (S 3) att avvecklas. Medan respektive grundutbildningsbataljon inordnades från den 1 juli 2000 i Norrbottens regemente och Norrbottensbrigaden. Med den nya organisationen som ett utbildningsregemente antog Norrbottens regemente och Norrbottensbrigaden (MekB 19) namnet Norrbottens regemente (I 19). (källa)
9. Genom försvarsbeslutet 1992 kom samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller benämnas som regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisationen. Försvarsbeslutet medförde även att koncentrera brigadernas utbildning till ett antal infanteri- och pansarregementen, och för att nå ytterligare rationalitet i utbildningen av krigsförbanden i Västsverige, beslutades att omlokalisera Göta luftvärnsregemente till Halmstads garnison, för att där samlokaliseras med Hallands regemente (I 16/Fo 31). De övriga enheterna i Kviberg, Luftvärnets tekniska skola (LvTS) omlokaliserades till Östersund och Luftvärnets officershögskola (LvOHS) omlokaliserades till Norrtälje. I samband med försvarsbeslutet reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och återfick sitt gamla namn Göta luftvärnskår (Lv 6), och Försvarsområdesgruppen Göteborgsgruppen överfördes till Västkustens marinkommando (MKV). (källa)