Luthersk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet luthersk

1. Därtill kom kyrkotukten. Hor är i denna bemärkelse inte relaterat till prostitution. Det sjätte av Guds bud som omnämns i Bibeln (2. Mosebok 20:14) löd år 1541: "Du skall icke göra hor". I 1917 års bibel har hor ändrats till äktenskapsbrott. Enligt luthersk tradition betyder hor, förutom äktenskapsbrott, även att man inte för ett rent och tuktigt leverne. (källa)
2. Katolska kyrkan har existerat i Sverige sedan medeltiden. Den förste kände missionären var Ansgar på 800-talet, men först under 1000-talet började kyrkan på allvar slå rot i landet. Under 1500-talet reformerade kung Gustav Vasa Uppsala kyrkoprovins till det som kom att kallas Svenska kyrkan och utropade sig själv till kyrkans överhuvud. Efter en övergångsperiod proklamerade Svenska kyrkan sig själv som en luthersk kyrka. Romerska katoliker bannlystes och kriminaliserades fram till toleransediktet 1781. År 1860 avkriminaliserades konvertering av svenska medborgare till romersk-katolska kyrkan. År 1951 tilläts utträde ur Svenska kyrkan utan inträde i annat kristet samfund. År 1977 försvann det sista lagförbudet mot romersk-katolska kloster. Katolska kyrkan i Sverige företräds av Stockholms katolska stift, som formellt upprättades 1953. (källa)
3. I Sverige blev den, för så vitt det är bekant, ännu på Uppsala möte 1593 icke ens ifrågasatt till antagande. Detta förhållande kan synas rätt påfallande i betraktande av det nit, som 1593 års män lade i dagen, då det gällde att gentemot hertig Karls befarade tycke för kalvinism hävda sträng luthersk åskådning. Förhållandet torde dock, åtminstone delvis, finna sin förklaring i det inflytande, som professorn i Rostock David Chytraeus, av en mera försonlig och mild läggning, utövat på de ledande männen vid mötet, vilka till stor del erhållit sin teologiska utbildning vid det universitet, där Chytraeus verkade. Som bekännelseskrifter för svenska kyrkan nämns i Uppsala mötes beslut endast de tre allmänna symbolerna samt den oförändrade augsburgiska bekännelsen. (källa)
4. Konkordieformeln (latin Fo'rmula conco'rdiæ "endräktsformeln") är den del av Konkordieboken som skrevs sist, 1577. Här finns bland annat den luthersk-ortodoxa synen på utkorelsen (s.k. enkel predestination) formulerad. (källa)
5. För att klargöra vad lutheranerna (även om de inte kallade sig så vid den här tiden) stod för utarbetade lutherska teologer med Philipp Melanchthon i spetsen den Augsburgska bekännelsen 1530 och Augsburgska bekännelsens apologi 1531. På detta följde att Luther och lutherdomen blev fördömda av påven. Monarken i Danmark-Norge (som även härskade över Island) bröt med heliga stolen 1526, medan monarken av Sverige och Finland slutgiltigt bröt med heliga stolen först 1536. Dock var Gustav Vasa och Sveriges riksdag sedan 1521 bannlysta som kättare av politiska skäl av påven Leo X genom sin ärkebiskop och interdikt (kyrkostrejk) var utlyst, Sverige saknade en fungerande kyrka. Gustav Vasa återskapade aldrig en relation till Vatikanen, påbörjade reformationen i Sverige och införde Lutherska protestantismen i Sverige. Under 1530-talets lopp tog båda länderna intryck av lutherdomen i Sachsen, men i båda länderna var reformationen en långvarig process i många steg. Ordningar för dop, vigsel, de sjukas smörjelse och begravning på svenska utkom 1529. En luthersk kyrkoordning antogs i Danmark 1537, i Sverige först 1572. Mässa på svenska infördes 1536, mässa på danska först 1556. Bibeln på svenska publicerades 1541 (Nya testamentet redan 1526), på danska 1550. Augsburgska bekännelsen antogs i Sverige 1593, i Danmark först 1665. (källa)