Lux Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lux

1. Från denna enhet kan lumen och lux härledas. Om ljuskällan utstrålar 1 candela i alla riktningar, är ljusflödet per steradian 1 lumen. Totalt strålar källan 4π lumen. Om 1 lumen träffar en yta på 1 m² får den ytan illuminansen ("belysningen") 1 lux. Enheterna lux, lumen och candela hänger således ihop genom att 1 candela = 1 lumen / steradian och 1 lux = 1 lumen / m². (källa)
2. Inom det internationella måttenhetssystemet (SI) är illuminans en härledd storhet med beteckningen E eller Ev och mäts i enheten lux, förkortat lx. Uttryckt i andra SI-enheter är 1 lux = 1 lumen per kvadratmeter (lm/m2). (källa)
3. Ljusterapi anses fungera mot depressioner som har samband med bristen på ljus under den mörka årstiden. Man kan också ha nytta av behandling med ljus, till exempel 10 000 lux, om man lider av så kallat försenat sömnfassyndrom, en dygnsrytmsjukdom. Ljusterapi går ut på att man utsätts för kraftigt ljussken under en längre tid, antingen via en ljusbox eller i ett ljusrum (ljusterapirum). (källa)
4. Requiem aeternam dona eis, Domine, et lux perpetua luceat eis. (källa)
5. Dagsljus kännetecknas av stora variationer över dygnet och året och varierar även mer tillfälligt beroende på vädret. Dess färgtemperatur varierar mellan ca 2500 kelvin (solnedgång) och mer än 10 000 kelvin (klarblå himmel), och dess intensitet mellan ca 40 lux (soluppgång och -nedgång, mulen himmel) och mer än 120 000 lux (klar himmel med solen nära zenit). Längden på dygnets ljusa del varierar med årstiden. Längden på dygnets ljusa del varierar med årstiden. Kartor som visar var på jorden det för tillfället råder dag kallas för dagsljuskarta. (källa)
6. Detta flöde ger upphov till en belysningsstyrka (illuminans), som mäts i lux (lumen / kvadratmeter) och som beror på den orientering och det avstånd den yta har som träffas av flödet. (källa)
7. Ibland hävdas att även lusse i lussekatt kommer av Lucifer, som är det namn som brukar förknippas med djävulen. Nordisk familjebok från 1912 har inte med ordet "lussekatt" . I SAOB anges enbart att det kommer av lusse- eller lussi-. Båda verken har samtidigt med andra ord som börjar på lussi, utan att koppla dem till Lucifer, som det medeltida ordet lussimässa för luciadagen. Just lusse-katt är först belagt i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1898. Däremot ska det finnas en gammal folketymologi där Lucia förknippats med Lucifer på grund av ljudlikheten mellan namnen (som båda kommer av genitivformen lucis av latinets lux, "ljus"). (källa)
8. När Ludvig och Robert Nobel, äldre bröder till Alfred Nobel, grundade Branobel så kom de att använda oljetankers. Ludvig utvecklade en banbrytande modell, kallad Zoroaster tillsammans med Sven Almqvist som byggdes 1878 vid Motala varv i Norrköping. Två systerfartyg byggdes, Buddha och Nordenskjöld. Fartygen hade två tankar och 21 vattentäta skott. Nordenskjöld var med om en av de första oljekatastroferna, när en kastby tog tag i en slang i samband med tankning och fotogen forsade ned i maskinrummet, varpå fartyget började brinna och sjönk. Även Buddha hade en liknande olycka. Olyckorna fick till följd att Ludvig Nobel utvecklade en rörlig del av slangen, på det sättet att förbindelsen med tanken var fast även om fartyget inte låg still. Detta blev standard för alla oljetankers. År 1880 byggdes en ny modell, Moses, som hade en tank. Tanken var en bärande del av fartyget, Det fästes stor vikt vi säkerheten. Detta fartyg följdes av Mohammed, Tatarin, Bramah, Spinoza, Sokrates, Darwin, Koran, Talmud, och Calmuck. Henry F. Swan designade fartyg för Nobel, med en ny design som tog bort risken att oljan fick fartygen att kapsejsa. Det första var Blesk, följt av Lumen, och Lux. (källa)
9. För planering av belysningsmiljöer och för specifikation av ljuskällor används fotometriska enheter som till exempel lumen för mätning av ljusflöde och lux för mätning av belysningsstyrka. För att fastställa de fotometriska värdena mäter man strålningsenergin uppdelat på våglängd, och väger dessa värden mot en kurva för det mänskliga synsinnets känslighet i olika våglängdsområden. De fotometriska enheterna uttrycker alltså inte strålningens absoluta intensitet. Eftersom de bygger på punktvisa mätningar och medelvärden uttrycker de inte heller den enskilda människans ljusupplevelse i den specifika situationen. (källa)