Vad betyder och hur uttalas läsprocess
Läsprocess uttalas läs|pro|cess.
Ordformer och varianter av läsprocess
Singular
- läsprocess
- obestämd grundform
- läsprocess
- obestämd genitiv
- läsprocessen
- bestämd grundform
- läsprocessens
- bestämd genitiv
Plural
- läsprocesser
- obestämd grundform
- läsprocessers
- obestämd genitiv
- läsprocesserna
- bestämd grundform
- läsprocessernas
- bestämd genitiv
Läsprocess är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet läsprocess
Viktigt är dock att kontexten och sammanhanget spelar stor roll. Enstaka kursiva ord stör inte märkbart läsprocessen, och versaler har bland annat ett större uppmärksamhetsvärde som gör det berättigat att använda dem ändå.
Idén vidareutvecklades sedan av en fransman vid namn Louis Braille som själv var blind och förstod nyttan av ett taktilt alfabet och även de speciella kraven som en synskadad människa har i sammanhanget. Ett skrivtecken i Braille-skriften består av mellan sex och åtta punkter som alltid är anordnade i två spalter, i en fyrkant. Skriften är därigenom mycket utrymmeskrävande och speciellt tjockt papper behövs. För att snabba upp skriv- och läsprocessen har olika kortskriftssystem utvecklats. Kortskrift eller förkortad punktskrift är vanlig i många länder, men numera inte i Sverige. Det har ifrågasatts om de verkligen ökar läs- och skrivprocessen. Dessutom kan personer med dyslexi få det svårare att lära sig kortskrift än fullskrift.
Prynnes diktning kan anses senmodernistisk, eftersom utgångspunkten är varat och dess förhållande till miljön. I ljuset av diverse filosofiska, litteratur- och konstvetenskapliga teorier synliggörs dynamiken i hans arbeten. Martin Heideggers diskussion om Dasein — den medvetna människans existens och sinnesnärvaro, Roland Barthes litteraturteori om grader av medverkan från läsaren i läsprocessen och de Koonings abstrakta expressionism, som sammanbinder det abstrakta och konkreta, kan tyckas frilägga betydelser i Prynnes texter. Heideggers ontologiska teori, exempelvis, avslöjar hur dessa texter kan representera, snarare än beskriva, varat. Det finns ett konventionellt poetiskt formspråk i Prynnes tidiga poesi, men här finns även det modernistiska nyckelordet "fragment." Fragmentariska beståndsdelar i en kognitiv verklighetsuppfattning genomsyrar hans verk, såsom i upplevelser av minnen: I / Recall the wide-open sounding / Fragments are all around. Det kan vara auditiva minnen: hear / Them jostle och taktila minnen: With a fragment in each hand / I lean into the wind, setting / Bright clouds among the gulls / And rocks jammed into their sockets. Dessa exempel berör existentiella övergripande skeenden och gestaltar varats hjärtpunktkognitionen. De talar om existensen som ett uppenbart men i ord svårfångat fenomen.
LUS. Läsprocessen: grundbok om läsforskning (LiberUtbildningsförlaget, 1982).
