Vad betyder och hur uttalas lånekassa
Lånekassa uttalas låne|kassa.
Ordformer och varianter av lånekassa
Singular
- lånekassa
- obestämd grundform
- lånekassas
- obestämd genitiv
- lånekassan
- bestämd grundform
- lånekassans
- bestämd genitiv
Plural
- lånekassor
- obestämd grundform
- lånekassors
- obestämd genitiv
- lånekassorna
- bestämd grundform
- lånekassornas
- bestämd genitiv
Lånekassa är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet lånekassa
Alternativrörelsen i Sverige började växa under 1970-talet. Från början var de flesta som engagerade sig ungdomar eller åtminstone unga människor och kan ses som en revolt mot modernitet, kapitalism, konservatism och kanske mot vuxenvärlden. Man startade boende- och produktionskollektiv, inköpskooperativ, spar- och lånekassor med mera. Man ockuperade också hus och mark, organiserade och deltog i demonstrationer till exempel mot kärnkraft eller för bilfria stadskärnor. "Jordfolket" bildade "Jordfonden" för att samla folk och medel för att kunna etablera ett alternativt samhälle. 1977 spelades skivan Jordljus – befria marken (samlings-LP, UOSLP02) in och 1978 organiserades Karavanen. Med hästar, traktorer och vagnar färdades man från Skåne till Norrland för att söka ett större markområde – den fria marken. Någon fri mark blev det inte den gången men på flera platser i landet har mindre satsningar gjorts. En fjällägenhet i Jämtland som stått öde i många år ockuperades under fyra år (1978–1982). Moder Jord i Skåne är ett ännu levande exempel. Hur många som idag vill kalla sig, eller som man skulle kunna kalla "alternativare" är okänt. En del forskning om alternativrörelsen som postmodern reaktion görs.
Även i Nasz Dom användes Korczaks nya pedagogiska metoder. Båda barnhemmen, avsedda för barn mellan 7 och 14 år, organiserades som självstyrande minisamhällen med egna institutioner som parlament, domstol, tidning, notarie, lånekassa och ett system för arbetsfördelning.
Raiffeisen verkade som borgmästare i Weyerbusch/Westerwald, Flammersfeld/Westerwald och Heddesdorf. Raiffeisen ville hjälpa till att förbättra invånarnas ekonomiska situation. Han skapade därför den lantbrukskooperativa bankrörelsen, som fick avläggare internationellt – i Sverige som jordbrukskassor (senare ombildat till Föreningsbanken). Raiffeisens välgörenhetstanke ledde från 1862 till bildandet av olika lånekassor, där medlemmarna kunde ges kredit. De olika lånekassorna samverkade sedan på både regional och central nivå.
År 1857 bildades klubbens lånekassa, och år 1888 kom idén att skapa en sjuk- och understödskassa. Klubben började för att samla in medel ge ut tidskriften Jul, som i många år gav bidrag till behövande konstnärer. 1936 togs initiativet till det som skulle bli Konstnärernas hjälpfond, och fonden förvaltar idag omkring 100 miljoner kronor.
