Långfingrad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet långfingrad

1. Det berättas att Vigfus hade fått fostran av en man vid namn Hallvard, som tidigare varit träl hos Viga-Glum men nu blivit frigiven. Denne Hallvard var dock "rävaktig i penningsaker" och "långfingrad var gång fåren skulle skiljas i fållorna". Då Vigfus var i Norge blev Hallvard anklagad för stöld, och senare ihjälslagen av en man vid namn Bård (Bárðr) som var bror till Bruse skald. Viga-Glum, som insåg att Hallvard var skyldig, ingick förlikning med dråpsmannen, men då Vigfus återkom till Island slog han ihjäl Bård. Därmed bröt han den ingångna förlikningen, vilket var föga hedersamt och retade upp Viga-Glum. År 977 dömdes Vigfus fredlös för dråpet, och då han inte gjorde något försök att lämna landet blev han så kallad "skogegångsman" och tvingades leva gömd i sex år. Större delen av tiden uppehöll han sig dock på sin faders gård. I striden på Risategen (Hrísateigr) år 983 deltog han under namnet Tundarbände (Þundarbenda), som egentligen var namnet på Viga-Glums träl, och vid den följande fredsuppgörelsen blev hans fredlöshet upphävd. Underligt nog var det först nu, sedan han åter kunde röra sig fritt på hemön, som han återvände till Norge, där han slöt sig till jarlarna Håkon och Erik. (källa)
2. Särskilt i mitten och slutet av 1800-talet kunde långfinger och långfingrar i utvidgad betydelse även syfta på långfingrad, en tjuvaktig person. (källa)
3. Vanlig tångräka(Palaemon adspersus) är en äkta räka i ordningen tiofotade kräftdjur. Arten kallas också för östersjöräka, långfingrad tångräka, blek tångräka eller bara tångräka. (källa)