Långsam Synonymer Betyder Uttal

• maklig
• sakta
• saktfärdig
• seg
• senfärdig
• släpig
• slö
• slöröv
• såsig
• sölig
• trög

Hur används ordet långsam

1. När kroppen är under tryck, som vid dykning, ökar gasernas mängd i våra muskler och andra organ. När trycket sedan minskar vid uppstigningen, vill gasen ut ur vävnaderna och kan bilda gasbubblor i blodet. Detta kan ge dykarsjuka. Syrgasen reagerar med andra ämnen och förbrukas, så syret bidrar inte till detta problem, men det gör kvävet. För att slippa dykarsjuka krävs långsam uppstigning till ytan, samt att stanna på vägen upp och "vädra ur" kväve ur kroppen. (källa)
2. Det var under en debatt om den nya straffrätten i den franska nationalförsamlingen 1789 som doktor Joseph Guillotin under inflytande av upplysningstidens humanitära anda föreslog att alla som dömdes till dödsstraff skulle få samma straff: avrättning genom halshuggning utförd med en enkel maskin och utan föregående tortyr. Dödsstraffet tog sig vid denna tidpunkt många olika former: dömda adelsmän avrättades relativt smärtfritt genom halshuggning med svärd eller yxa medan de lägre klasserna avrättades genom mer plågsamma metoder så som hängning, rådbråkning eller genom att brännas på bål. Även de som halshöggs för hand kunde få lida då bödeln inte alltid träffade rätt och ibland var tvungen att hacka av den dömdes huvud från kroppen. Det var dock inte förrän 1791 som nationalförsamlingen beslutade att alla som avrättades skulle halshuggas enligt förslaget. Kirurgen Antoine Louis och en tysk hantverkare bosatt i Paris vid namn Tobias Schmidt konstruerade ett avrättningsinstrument som benämndes guillotine. De två kom efter experiment på djur och människolik fram till att ett diagonalt blad skar av huvudet bättre än ett rakt som mer eller mindre krossade nacken istället. I april 1792 avrättades den första människan med giljotin, rånaren Nicolas-Jacques Pelletier. 1793 skedde den mest berömda giljotineringen genom avrättningen av Ludvig XVI, Frankrikes kung. Under revolutionens skräckvälde avrättades många inbillade och verkliga fiender till den franska regimen med giljotin. Vid skräckväldets höjdpunkt arrangerade man också massarkebuseringar, ibland med kanon. (Giljotinering var en för långsam metod för massavrättningar.). (källa)
3. Den vanligaste glaukomformen, primärt öppenvinkelglaukom, kännetecknas av en långsam förtvining av främst gangliecellerna i näthinnans nervfiberlager som löper ut genom synnerven. Detta leder till försämring av synfältet (vidvinkelseendet), och i vissa fall allvarlig synskada eller blindhet. Vid den mer ovanliga formen, trångvinkelglaukom, stiger trycket hastigt och ögat blir rött, värker, rinner och pupillen reagerar inte på ljus. På grund av tryckstegringen svullnar hornhinnan, vilket kan ge dimmig syn och färgade ringar runt ljuspunkter, så kallat halo-fenomen. Allmänsymptom som buksmärta, huvudvärk och illamående är då vanliga. (källa)
4. Granit (från latinets granum korn) är en av de vanligaste bergarterna på den kontinentala jordskorpan. Granit är en magmatisk djupbergart, det vill säga den bildas då magma djupt nere i jorden genomgår en långsam avkylningsprocess. Granit kan ha en grovkornig struktur. Stora delar av Sveriges berggrund utgörs av granit, särskilt i Småland och Norrland. (källa)
5. Trots en långsam men stadig tillväxt av stammen klassas gutefåret som en hotad lantras, så för att öka statusen vill uppfödare och Hushållningssällskapet Gotland att fårrasen ska EU-märkas som skyddad ursprungsbeteckning. (källa)
6. Hälleflundran kategoriseras som starkt hotad (EN). Enligt Världsnaturfondens rekommendationer bör den inte konsumeras eftersom den är kraftigt överfiskad. Det finns odlad hälleflundra som utgör ett något bättre alternativ. Långsam tillväxt och sen könsmognad gör att bestånden återhämtar sig långsamt och är mycket känsligt för överfiskning. (källa)
7. Dvala, (björnide) även kallat vinterdvala, kölddvala, hibernation eller att gå i ide är ett tillstånd av inaktivitet då ett endotermt djur sänker sin ämnesomsättning, i avsikt att spara energi och/eller överleva extrema men tillfälliga förändringar i levnadsbetingelserna. Dvala refererar här till tillfällig heterotermi som karaktäriseras av låg kroppstemperatur, långsam andning och hjärtrytm. Begreppet har tidigare främst använts för "djup dvala", som hos gnagare men termen har omdefinierats och omfattar idag även djur, som exempelvis björnar, som aktivt sänker sin ämnesomsättning, istället för att bara gälla arter som avsevärt sänker sin kroppstemperatur. Andra begrepp som används kring tidsbestämd dvala med sänkt metabolism och kroppstemperatur, men som definierats, och fortfarande av vissa auktoriteter definieras som något annat än dvala är bland annat torpor och vinterstelhet. Idag argumenterar många experter för att dagliga torpor och hibernation utgör en kontinuitet som grundar sig i liknande mekanismer. (källa)
8. Hydrodynamik (hydromekanik) är en gren inom fysiken och speciellt strömningsmekaniken där man studerar vätskors rörelse, rörelseenergi och masströghet. Är vätskan inte i rörelse eller i så långsam rörelse att rörelseenergin är försumbar talar man istället om hydrostatik. Resterande fluider, det vill säga gaser, omfattas istället av aerodynamiken och aerostatiken. (källa)
9. I Sverige är lutningen främst peneplan vilket innebär en långsam övergång mellan hög- och lågland och att man inte alltid märker av den övergången. Åker man tåg på Södra stambanan märker man som passagerare inte av att Nässjö ligger tre hundra meter över havets yta eftersom järnvägen bara haft en svag men ständig lutning nästan hela vägen från Höör i söder till Nässjö i norr. Ett undantag i Småländska höglandet är området kring Vättern där höglandet rasar ned mot Jönköping och Gränna som ligger vid Vätterns strand med en höjdskillnad på ibland uppemot tvåhundra meter och med många sprickdalsvariationer i det omgivande landskapet. (källa)
10. Högtrycksblockering innebär att ett kraftfullt högtryck med en enorm yta växer in över större landmassor, och blockerar de vandrande lågtrycken att vandra i väst-östlig riktning över norra halvklotet, från Atlanten mot Stilla havet, och uppstår främst vintertid, men kan även bildas under tidiga våren, då luften är som mest nedkyld och fuktigheten som lägst. Då flyttar sig inte högtrycket på veckovis, eller ibland månadvis, och luften roterar i mycket långsam takt runt högtryckets centrum, som ofta finns över inre Sibirien. Resultatet blir rejält kallt och torrt väder under en längre period, och denna bildning av högtrycket hör ofta samman med det nordatlantiska väderfenomenet Nordatlantiska oscillationen, som styr det nordeuropeiska vintervädret. (källa)