Vad betyder och hur uttalas maharaja
Maharaja uttalas maharaja variantform till maharadja.
Ordformer och varianter av maharaja
Hur används ordet maharaja
Maharadja (maharaja) är sanskrit för "stor konung". I kontextuell betydelse är en maharadja en furste. Vissa maharadjor, till exempel i Kashmir, kunde dock tidigare ses som kungar. Vid Indiens självständighet fanns drygt 600 furstestater, och i de fall fursten var hindu benämndes han "maharadja".
Sekten karakteriseras av en blandning av storslagen teologisk spekulation och låg sinnlighet. Vallabha själv förkunnade livsnjutningen och tillfredsställelsen av drifterna som livets mål (jfr hedonism), men höll sig själf fri från ytterligheter. Så icke hans efterföljare som sektens överhuvud, som kallas gosain. De lät sig dyrkas som gudar, antogo titeln maharaja ("storkonung"), fordrade sina anhängares underkastelse till "liv, själ och förmögenhet" (hindi tan, man och dhan), något, som resulterar i, att kvinnorna som "herdinnor" (gopì'er) hänger sig åt dem. Den på detta sätt uppväxande korruptionen inom sekten har framkallat åtskilliga reformförsök, till exempel av Caran Das på 1700-talet och Svami Narayana i begynnelsen av 1800-talet, som båda kämpade för sektens höjande. Resultatet har emellertid blivit en uppdelning i två sekter.
