Maktstruktur Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder maktstruktur, varianter, uttal och böjningar av maktstruktur

Maktstruktur synonym, annat ord för maktstruktur, vad betyder maktstruktur, förklaring, uttal och böjningar av maktstruktur.

Vad betyder och hur uttalas maktstruktur

Maktstruktur uttalas makt|strukt|ur och är ett substantiv.

Ordformer av maktstruktur

Singular

maktstruktur
obestämd grundform
maktstrukturs
obestämd genitiv
maktstrukturen
bestämd grundform
maktstrukturens
bestämd genitiv

Plural

maktstrukturer
obestämd grundform
maktstrukturers
obestämd genitiv
maktstrukturerna
bestämd grundform
maktstrukturernas
bestämd genitiv

Maktstruktur är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet maktstruktur

  1. Filmen Okänd, kvinna 2009–349701 var Anna Odells elevarbete för kandidatexamen på Konstfack. Konstfilmen ingick i Konstfacks vårutställning 2009 och visades samma år på Kalmar Konstmuseum. Konstverket syftade till att rekonstruera Anna Odells eget insjuknande 1995, inte för att bearbeta tidigare upplevelser, utan för att synliggöra maktstrukturer inom vården, samhällets syn på psykisk sjukdom och den offerroll som den sjuke, enligt henne, pådyvlas. Inspelningen ledde till kontroverser. (källa)
  2. Filmen Okänd, kvinna 2009–349701, med arbetsnamnet Att rekonstruera en psykos, var Odells elevarbete för kandidatexamen på Konstfack. Konstfilmen ingick i Konstfacks vårutställning 2009 och visades samma år på Kalmar Konstmuseum. Konstverket syftade till att rekonstruera Anna Odells eget insjuknande 1995, inte för att bearbeta tidigare upplevelser, utan för att synliggöra maktstrukturer inom vården, samhällets syn på psykisk sjukdom och den offerroll som den sjuke, enligt henne, pådyvlas. (källa)
  3. Bronsåldern i Skandinavien avslutas då man övergår till att tillverka redskap i järn. Då hade järnet varit känt och använt i flera hundra år, om än främst som en enklare ersättning till brons. Järnålderns inträde markerar dock på ett tydligt sätt ett brott mot de gamla maktstrukturerna, liksom ett brott av de dåvarande handelskontakterna och i Mellaneuropa förmodligen av större folkvandringar och en krigisk tid. Det är samtidigt en period av förändrat klimat, vilket gör perioden till en lämplig avslutningstid. (källa)
  4. Fragmenten härrör kanske från en och samma runsten. Det första fragmentet Hs 3 är cirka 20x30 cm stort. Utöver de ornamentala linjerna finns sannolikt en i-runa samt övre delen av en huvudstav. Det andra fragmentet Hs 4, är av röd sandsten och 25x18 cm stort. De ornamentala linjerna är troligen delar av ett kors. Båda fragmenten påträffades vid den gamla kustvägen som löpte längs den ås som gett byn Borg dess namn. Fragmenten hittades nära det gravfält där den så kallade Norralamannen påträffades i en stormannagrav från 500-talet.) Omkring denna grav har sedan mindre gravhögar uppförts ända in på 800-talet. Det är således det enda gravfält i Hälsingland där man kan belägga en kontinuitet, som sträcker sig från tiden före den omfattande kollaps av de samhälleliga strukturerna i nedre Norrland och som arkeologiskt kan beläggas ha inträffat vid slutet av folkvandringstiden på 500-talet, till efter den omfattande sekellånga nedgången. Runstenen eller runstenarna har möjligen rests av en lokal elit i syfte att manifestera en tidigare maktstruktur och därigenom befästa sin egen suveräna ställning. (källa)
  5. I organisatorisk bemärkelse en arbetsgrupp, ett företag, eller dylikt, som utgörs av och drivs med gemensamhet. Ett fundamentalt begrepp inom socialismen, där kollektiva intressen och själva maktstrukturen är mer avgörande än en ekonomisk infallsvinkel. Följaktligen är det ett mer abstrakt och ideologiskt begrepp än kooperativ, vilket i högre grad fokuserar på kollektivets monetära aspekter och på dess konkreta ägande. Många gånger kan dock begreppen ses som likvärdiga. (källa)
  6. Benämningen används ofta för personer som stödjer eller låter sig utnyttjas av totalitära regimer, utan att vara delar av maktstrukturen. (källa)
  7. Ledamöter i Revolutionära kommandorådet var endast ansvariga införådet och kunde entledigas om minst två tredjedelar röstade för. Ledamöter i rådet, ställföreträdare för presidenten och ministrar i regeringen kunde också ställas införätta i en specialdomstol på order av rådet. Från 1977 utsågs som praxis alla medlemmar i Baathpartiets högsta ledning också till Revolutionära kommandorådet vilket förstärkte den parallella maktstrukturen som band samman partiet med staten. Procedurregler förådsmöten och beslutsfattande bestämdes inte av ett oberoende organ utan av rådet själv och rådet kunde också tillfälligt överföra befogenheter till ordföranden. (källa)
  8. Under andra världskriget bildades antifascistiska grupperingar i många europeiska länder, i synnerhet de som ockuperades av nazisterna. Efter krigsslutet inkorporerades många av Östeuropas antifascistiska rörelser i den realsocialistiska maktstrukturen. Från sovjetisk sida kom begreppet ganska snart att användas till att omfatta NATO och västlig politik i allmänhet under kalla kriget. Bland annat hade Berlinmuren det officiella namnet "Antifascistisk skyddsmur". Under framförallt Stalins politik i Sovjetunionen breddades begreppet för att brännmärka mycket av den "statsfientliga" oppositionen - bland annat förespråkare för parlamentariska och kapitalistiska statsskick. I Östtyskland menade makthavarna att landet till skillnad från Västtyskland, genom att ha avskaffat kapitalism och upprättat en socialistisk stat, slutgiltigt hade besegrat fascismen. Begreppet antifascism användes samtidigt för att legitimera statsbildningen och eller för att smutskasta opposition. I denna kontext gick det inflation i fascistbegreppet och Folkupproret i Östtyskland 17 juni 1953 beskrevs som ett "fascistiskt kuppförsök" och Berlinmuren som en "antifascistisk skyddsbarriär". (källa)
  9. I Sverige har kulturradikala ofta varit negativt inställda till kristendomen i allmänhet och Svenska kyrkan i synnerhet, och till de maktstrukturer som de anser finnas i det etablerade samhället. Historiskt har många socialistiska och liberala akademiker tillhört gruppen kulturradikaler. Här kan Gustaf af Geijerstam, Alexander Bard, Bengt Lidforss, Herbert Tingsten, Vilhelm Moberg och Ingemar Hedenius anföras som exempel. (källa)

Sök bland 39000 synonymer samt 91000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.