Vad betyder och hur uttalas massaproduktion
Massaproduktion uttalas massa|pro|dukt|ion.
Ordformer och varianter av massaproduktion
Singular
- massaproduktion
- obestämd grundform
- massaproduktions
- obestämd genitiv
- massaproduktionen
- bestämd grundform
- massaproduktionens
- bestämd genitiv
Plural
- massaproduktioner
- obestämd grundform
- massaproduktioners
- obestämd genitiv
- massaproduktionerna
- bestämd grundform
- massaproduktionernas
- bestämd genitiv
Massaproduktion är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet massaproduktion
Tallved ger störst mängd tallolja med upp till ca 50 kg per ton massa, eller ca 25 kg per ton (torr) ved. Granved ger drygt hälften så mycket tallolja som tallved. Lövved däremot ger undermålig kvalitet av tallolja och sådan tallolja vidareförädlas inte. För bruk som tillverkar både barrvedsmassa och lövvedsmassa erhålls en blandning av olika tallsåpor i svartluten och den tillverkade talloljan får lägre kvalitet än vid utnyttjande av enbart barrved i massaproduktionen och utbytet räknat som kg tallolja per ton massa sjunker.
Flis tillverkas i huvudsak från sådan ved som inte används för produktion av sågade trävaror. För massaproduktion flisas s.k. massaved, medan för värmeproduktion används sådan ved som varken utnyttjas av sågverk eller av massabruk. För värmeproduktion flisas ofta träddelar såsom grenar och toppar (grot) i samband med slutavverkning, men också klenare gallringsved än vad massabruken önskar som råvara kan utnyttjas. Även vedrester från sågverk såsom de yttre delarna av timret, som inte utnyttjas för sågade trävaror, flisas och utnyttjas både för massa- och/eller för värmeproduktion.
Under våren 2021 meddelades att massaproduktionen vid bruket ska avvecklas för att övergå till att i stället köpa in massa och utöka pappersproduktionen.
Beslut om investering i ett kraftlinerbruk togs 1959. Massaproduktion och produktion av brun kraftliner i PM1 började 1962 med upp till 175.000 årston, produktion i PM 2 med en kapacitet på 175.000 årston 1972. De två pappersmaskinerna har båda en virabredd på 7,2 meter. PM1 tillverkar enbart brun kraftliner och PM2 enbart vit kraftliner ("white top kraftliner").
