Vad betyder och hur uttalas materialinsamling
Materialinsamling uttalas materi|al|in|saml|ing.
Ordformer och varianter av materialinsamling
Singular
- materialinsamling
- obestämd grundform
- materialinsamlings
- obestämd genitiv
- materialinsamlingen
- bestämd grundform
- materialinsamlingens
- bestämd genitiv
Plural
- materialinsamlingar
- obestämd grundform
- materialinsamlingars
- obestämd genitiv
- materialinsamlingarna
- bestämd grundform
- materialinsamlingarnas
- bestämd genitiv
Materialinsamling är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet materialinsamling
Enligt ett förslag till kostnadskalkyl skulle kostnaden för att framställa tre exemplar av Vem är Sama från Ghana? uppgå till 100 000 kronor för planering och produktion. Tillkom gjorde summan 44 000 kronor för materialinsamling och frilansmedverkan. De tre beställda exemplaren reviderades senare till en utställning kompletterad av fem studielådor med samma storlek på det ekonomiska anslaget: 100 000 kronor.
Swahn deltog i Lunds universitets materialinsamling och forskningsprojekt om kammufolket i Sydostasien, och gav tillsammans med Kristina Lindell och Damrong Tayanin ut flera böcker om kammuernas folksagor.
Verksamhetsfältet inkluderar bl.a. fågelflyttningens gåtor, övervakning av populationsförändringar samt fåglarnas betydelse som reservoar för influensavirus. Till detta kommer en omfattande uppdragsforskning och materialinsamling åt externa institutioner.
Under andra världskriget tjänstgjorde Arvi Korhonen i högkvarteret, och befordrades till major 1942. Korhonen studerade bl.a. Finlands ställning under andra världskriget i Barbarossa-suunnitelma ja Suomi (1961), där han är känd för drivvedsteorin som går ut på att Finland sakteligen drevs in i fortsättningskriget, som just drivved. Finland gjorde enligt honom inget medvetet val. Teorin kritiserades först på amerikanskt håll, av C. Leonard Lundin, vars verk Finland in the Second World War utkom 1957. Enligt honom hade Finland aktivt förberett sig för ett krig vid Tysklands sida och dess ledare hade i flera kritiska skeden agerat oberoende av riksdagen. Korhonens recension i Suomen Kuvalehti under rubriken med den talande rubriken "En amerikan agerar domare över Finlands krigstida politik" var bitsk. Korhonen provocerades också till att skriva Barbarossa-suunnitelma ja Suomi (1961), där hann underströk att Finlands militära ledning inte hade förbundit sig att på ett organiskt sätt delta i Barbarossa-planens fullföljande. Ilkka Herlin har funnit bevis för att Korhonen under sin materialinsamling stötte på källor, som avslöjade ett betydligt aktivare engagemang från Finlands sida. Istället för att lyfta fram fynden teg han om dem. Ohto Manninen har i sin analys av verket påpekat att det knappast var en slump att Barbarossa-suunnitelma ja Suomi publicerdes i stora upplagor just hösten 1961. Korhonen hörde till Urho Kekkonens motståndarläger och boken fungerade som ett indirekt inlägg i den intriganta kampanjen inför presidentvalet 1962.
