Vad betyder och hur uttalas ministeransvarighet
Ministeransvarighet uttalas min|ister|an|svar|ig|het.
Ordformer och varianter av ministeransvarighet
Singular
- ministeransvarighet
- obestämd grundform
- ministeransvarighets
- obestämd genitiv
- ministeransvarigheten
- bestämd grundform
- ministeransvarighetens
- bestämd genitiv
Ministeransvarighet är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet ministeransvarighet
På Wienkongressen (1814–1815) återställdes Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg som en i personalunion med England förenad, självständig stat och upphöjdes till kungariket Hannover. Dess område utvidgades med Ostfriesland, Hildesheim, Arenberg-Meppen m. m., varemot det avstod Sachsen-Lauenburg till Preussen, som därefter lämnade det vidare till Danmark. I patentet av den 7 december 1819 framställde prinsenregenten i Hannover, hertigen av Cambridge, grunddragen till en efter engelskt mönster uppgjord författning, vilken dock först 1822 trädde i verkställighet. Till följd av julirevolutionens (1830) inflytande nödgades regeringen i Hannover 1833 proklamera en ny Landesgrundgesetz, genom vilken ministeransvarighet infördes samt representationens båda kamrar erhöll ökad makt.
Tionde kapitlet behandlar laglighetskontroll, förbud att tillämpa bestämmelser som strider mot lag, justitiekanslerns och justitieombudsmannens roll samt tjänsteansvar, ministeransvarighet och presidentens och ministrarnas immunitet.
Rudolf Kjellén föddes 1864 på Torsö i nuvarande Mariestads kommun. Han var son till kyrkoherden Anders Kjellén, tog studentexamen vid Katedralskolan i Skara och inskrevs vid Uppsala universitet 1880. År 1890 slutförde han en avhandling i statskunskap och promoverades 1891 till fil.dr. Samma år blev han lärare i statskunskap och 1893 dessutom i geografi vid Göteborgs högskola samt utnämndes 1901 till professor i statskunskap och statistik där. Hans tidigaste vetenskapliga skrifter rörde Sveriges författningshistoria: Om Eriksgatan (1889), Studier rörande ministeransvarigheten (1890), Riksrättsinstitutets utbildning i Sveriges historia (1895). Vid sidan om dessa större arbeten publicerade han mindre studier rörande 1809 års författningsverk: Den nationella karaktären i 1809 års grundlagsstiftning (1893), Vem har stiftat Sveriges regeringsform av 1809? (1896), Den svenska grundlagens anda (1897) samt Döda bokstäver i Sveriges gällande regeringsform (1902).
Mellan åren 2002 och 2003 fungerade Vilén som utrikeshandels- och Europaminister i Paavo Lipponens andra regering. Viléns ministeransvarighet som utrikeshandelsminister var handels-, konkurrens-, konsument-, och turismpolitiken. Som europaminister var han ansvarig för en förhandlingsprocess som gällde Europeiska unionens utvidgning.
