Minnesvård Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet minnesvård

1. På 1600-talet användes dödsmasker i minnesvårdar över den avlidne och de visades ofta upp vid statsbegravningar. Under 1800-talet och tidigt 1900-tal användes också dödsmasker för att avbilda lik som behövde identifieras, denna funktion ersattes senare av fotografering. Även frenologer och etnografer har använt både dödsmasker och avgjutningar av levande människor för vetenskapliga och pseudovetenskapliga syften. (källa)
2. Ett par privata uppdrag ledde till mera lyckade resultat, framför allt Stjernsunds slott i Närke 1801 och Skottorps slott i Halland 1816-28. De båda slotten är ädelt och lugnt hållna, den inre dekoreringen är särdeles stilfull och smakren, framför allt torde de bevarade rummen på Skottorp utgöra det bästa som svensk empire åstadkommit. Flera av Carl Fredrik Sundvalls byggnadsförslag stannade på papperet, varibland ett förslag till kyrka på Skeppsholmen 1822. Till hans senaste verk hör det nya tornet på Maria Magdalena kyrka på Södermalm i Stockholm. Där, liksom oftast i de officiella uppdrag han hade, var han begränsad av rådande penningbrist. Han utförde en del ritningar till dekorering vid kungliga begravningar och kröningar, till den nu nedtagna altarprydnaden i Strängnäs domkyrka, till minnesvårdar, predikstolen i Jakobs kyrka och annat. (källa)
3. Högtidstalet hölls av professor Wilhelm Svedelius, bördig från Hjortnäs i Leksand. Det blev ett berömt tal – och långt. Det torde ha tagit bortåt en trekvarts timme i anspråk. Därefter invigde prins Oscar monumentet och slutade med förhoppningen "att denna minnesvård, som upprests av Sveriges folk för dess störste konung och befriare, skulle för kommande tider vittna om friborna Svenska mäns kärlek till fosterland och frihet samt deras aktning för forntida minnen, och mana kommande släkten att alltid bevara dessa känslor friska och oförvanskliga i djupet av sina hjärtan.". (källa)
4. Efter att ha talat i en del obetydliga mål, mest pressförbrytelser, samt medarbetat i åtskilliga tidskrifter, Cour d'assises illustrée, Revue politique et littéraire m. fl., vann han med ens rykte över hela Frankrike som en av kejsardömets mest levande motståndare genom sitt uppträdande som försvarsadvokat för Delescluse, redaktör för Le réveil, som åtalats för att ha öppnat en subskription för att resa en minnesvård på republikanen Alphonse Baudins grav 1868. I sydländskt glödande ordalag gav Gambetta härunder en förkrossande kritik över statskuppen 2 december 1851 och andra kejsardömet samt förhärligade republiken. Hans över hela den bildade världen utomordentligt uppseendeväckande tal skaffade honom plats i Lagstiftande kåren 1869 för både Paris och Marseille (han valde det senare), och där angrep han sedan både ofta och häftigt kejsardömet, framför allt i sitt stora tal 5 april 1870 med anledning av plebiscitet. (källa)
5. Pitt fick en statsbegravning 9 juni samma år i Westminster Abbey. Medel anslogs till en minnesvård där. Hans skulder betalades av staten med 20 000 pund sterling, och åt innehavaren av titeln "earl av Chatham" anslogs för all framtid en årlig livränta av 4 000 pund sterling. Pitt var inte endast en av Englands största statsmän, han var även måhända dess främste politiske talare. Ingen har överträffat honom i att göra starkt intryck på åhörarna och att behärska dem. Detta skedde mindre genom formens fulländning än genom den våldsamma kraft och den överlägsna framställningskonst, med vilka han uttalade sina snillrika tankar. Men hans nervösa retlighet förledde honom ofta till brutala utfall mot motståndare, och hans högdragenhet gjorde samverkan med honom ytterst svår. I sitt enskilda liv var han tadelfri, i besticklighetens tidevarv oåtkomlig för mutor, men han var å andra sidan konstlad, teatralisk och praktlysten. Han var den förste engelske statsman, vars makt väsentligen berodde på allmänna meningens stöd, oberoende av direkt inflytande hos kungen och i parlamentet. (källa)
6. MINNESVÅRD ÖVER FÖRSAMLINGSBOR DÖDA I KOLERA 1834 REST AV KAREBY FÖR- SAMLING 1958. (källa)
7. I Leiden utövade han en vida berömd lärarverksamhet, men 1591 tvingades han lämna sin plats på grund av sin politiska och religiösa omedgörlighet, som visade sig bland annat i hans arbeten Politicorum Libri Sex (1589) och De una religione (1590). Han återvände till den katolska läran och erhöll nyinrättad latinsk professur i Leuven, där han bland annat skrev böcker om den heliga jungfruns underverk. 1853 restes en minnesvård över honom i Leuven. Justus Lipsius har fått ge namn åt Europeiska unionens rådsbyggnad, som uppfördes i mitten av 1990-talet i Bryssel. (källa)
8. Gustaf Fredrik Lindmark föddes 26 mars 1784 i Rinna socken. Han var son till komministern Seved Lindmark. Lindmark studerade i Linköping och blev höstterminen 1805 student vid Uppsala universitet, Uppsala. Han prästvigdes 19 april 1809 och blev 20 mars 1811 magister vid Greifswalds universitet, Greifswald. Lindmark blev 14 augusti 1813 kollega i Söderköping, tillträde direkt och blev 19 oktober 1816 komminister i Rinna församling, tillträde 1818. Han tog 22 april 1818 pastoratsexamen och blev 14 juli kyrkoherde i Vallerstads församling, tillträde 1825. År 1825 var han opponens vid prästmötet och 29 september 1827 blev han prost. Lindmark avled 14 januari 1857 i Vallerstads socken. En minnesvård utvisar hans vilostad. (källa)
9. Johann Christoph Friedrich von Schmid, född den 15 augusti 1768 i Dinkelsbühl (minnesvård över honom där 1859), död den 3 september 1854 i Augsburg, var en tysk författare av ungdomsskrifter samt romersk-katolsk präst. (källa)