Vad betyder och hur uttalas molekyl
Molekyl uttalas mole|kyl [-ky´l] -en -er.
Molekyl betyder självständig partikel bestående av en grupp sammanhållande atomer.
Ordformer och varianter av molekyl
Singular
- molekyl
- obestämd grundform
- molekyls
- obestämd genitiv
- molekylen
- bestämd grundform
- molekylens
- bestämd genitiv
Plural
- molekyler
- obestämd grundform
- molekylers
- obestämd genitiv
- molekylerna
- bestämd grundform
- molekylernas
- bestämd genitiv
Molekyl är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet molekyl
Adhesion är den molekylära vidhäftning som finns mellan två kroppar vid nära kontakt. Detta skall skiljas från friktion, som i stället uttrycker det motstånd som finns mellan två kroppar som glider mot varandra, och kohesion som är de molekylära krafter som håller ihop ett och samma material.
Gas är ett av de fyra huvudsakliga aggregationstillstånd materia kan befinna sig i. I en gas rör sig var och en av de ingående molekylerna (och i vissa fall atomer) helt oberoende av de övriga. Ett ämne går vanligtvis från fast till flytande till gas och sedan vidare till plasma när temperaturen ökar. I vissa fall kan dock ett ämne gå direkt från fast till gasfas.
Genen är ett slags recept på ett visst protein. Människan har ca 22 000 gener. En gen består av en viss sekvens nukleotider som genom den genetiska koden beskriver en sekvens av aminosyror, vilka i sin tur bygger upp ett protein. Informationen i DNA-molekylen översätts, transkriberas, till olika former av RNA som styr tillverkningen, syntesen, av proteinet i cellens ribosomer. Ibland räknas även vissa DNA-sträckor som har regulatoriska funktioner, det vill säga bestämmer när det ska tillverkas protein och hur mycket, till genen.
Genetik, (ärftlighetsforskning) ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet (arvsmassan) är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna (arvsanlagen) uppstår, samt den biologiska variationen. Alltsedan förhistorisk tid har människorna förbättrat husdjur och odlade växter genom att använda indirekt kunskap om hur egenskaper ärvs från föräldrar till avkomman för att genomföra mer eller mindre systematisk avel. Men det vetenskapliga studiet av de genetiska mekanismerna tog sin början först med Gregor Mendel vid mitten av 1800-talet. Mendel kände inte heller till de grundläggande molekylära genetiska mekanismerna. Men genom systematiska kontrollerade experiment och noggrann statistik kunde han klarlägga generella principer för hur nedärvningen går till, till exempel att det som ärvs är ett antal enskilda särdrag, arvsanlag, som ärvs oberoende av varandra, det som senare kom att kallas gener.
Ett gift är en substans som i låg koncentration påverkar en organism på ett potentiellt skadligt sätt. Vad som betraktas som gift varierar då alla substanser är dödliga i allt för stora koncentrationer. Med undantag av cancerframkallande gifter där varje molekyl teoretiskt kan omvandla en cell i riktning mot en cancercell är alla gifter ofarliga i tillräckligt låg koncentration.
Funktionell grupp – en sammanhängande grupp av atomer som tillsammans utgör en (oftast mindre) del av en molekyl.
Heliumatomen, som är mindre än alla gas-atomer och -molekyler, diffunderar särskilt lätt genom små öppningar.
Den moderna hematologin kan sägas ha inletts med 1920-talets upptäckt att intag av stora mängder rå lever hade positiv effekt vid den annars dödliga sjukdomen perniciös anemi. Som en följd därav kartlades vitaminerna vitamin B12 och folsyra och deras betydelse för blodbildningen. Framsteg inom andra medicinska och tekniska områden gjorde det möjligt att under 1950-talet kartlägga hur hemoglobinmolekylen framställs. Den medicinska vetenskapens alltmer molekylära inriktning med protein- och enzymkemi har avslöjat hur genetiska variationer som påverkar syntetiseringen av hemoglobinet orsakar sjukdomar som exempelvis sickle cell-anemi. Modern molekylärbiologi och molekylär genetik har erbjudit nya sätt att studera koaguleringsprocessen inklusive blodplättarnas funktion, och blodcancrar som leukemi och lymfom.
En funktionell hemoglobinmolekyl består av fyra subenheter, fyra separata polypeptidkedjor som binder till varandra. Var och en av dessa har en hemgrupp, en organisk molekyl som inte är ett protein, bunden till sig.
Molekyl på Engelska
- molecule
