Vad betyder och hur uttalas målfoto
Målfoto uttalas mål|foto.
Ordformer och varianter av målfoto
Singular
- målfoto
- obestämd grundform
- målfotos
- obestämd genitiv
- målfotot
- bestämd grundform
- målfotots
- bestämd genitiv
Plural
- målfoton
- obestämd grundform
- målfotons
- obestämd genitiv
- målfotona
- bestämd grundform
- målfotonas
- bestämd genitiv
Målfoto är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet målfoto
Ett målfoto används inom idrott vid hastighetstävlingar, när två (eller flera) konkurrenter korsar mållinjen nästan samtidigt. När blotta ögat inte kan urskilja vem av konkurrenterna som passerade mållinjen först kan en fotoremsa, en serie av snabbutlösta fotografier, eller en video tagen vid mållinjen användas för en mer noggrann kontroll. Numera kan fotografierna vara digitala och bildhastigheten kan vara mycket hög (upp till 10 000 bilder per sekund). Till skillnad från ett filmbaserat foto finns det ingen fördröjning för att framkalla filmen och målfotot är tillgängligt omedelbart.
Idag används målfoto i nästan alla moderna hastighetssporter. Även om elektronisk utrustning används för att följa tävlande under ett lopp är ett foto det viktigaste beviset när vinnaren ska utses så snart det är jämnt vid målgång. Förutom att skilja mellan tävlande används målfoto alltid när ett världsrekord har slagits och ofta för att korrigera de slutliga officiella tiderna.
Det första målfotot togs 1881 vid en hästkapplöpning i Plainfield, New Jersey, USA, och när vadslagningen på hästar ökade under 1930- och 1940-talen började också målfoton att användas i ökad omfattning.
Första gången som målfoto med en kamera av Riccios typ användes under OS var vid herrfinalen i löpning 100 meter 1948.
Från 1928 användes vid OS en filmkamera som avbildade målområdet och en där stående kronometer (som startades av startpistolen) med en hastighet på över 24 bilder i sekunden , vid OS 1932 introducerades ett system med 128 bilder per sekund och vid OS 1936 filmades målområdet av två kamereor som gav en stereobild för att förenkla avgörndet vid täta närstrider. Vid OS 1952 integrerades kronometrar med en noggrannhet på 1/100 sekund i målkamerorna och från och med OS 1964 var det målfoton och inte manuellt tagna tider som fastställde tiderna och inte bara placeringen.
Utgående från målfotot från sjunde etappen av Tour de France 2017 dömdes Marcel Kittel som segrare före Edvald Boasson Hagen med en skillnad på 0,0003 sekunder, motsvarande ungefär sex millimeter vid en målgång i sådär 70 km/tim (efter drygt fem timmars cykling på 213,5 km väg).
