Synonym till målsägande
Vad betyder och hur uttalas målsägande
Målsägande uttalas måls|äg|ande -n; pl. målsägande, best. pl. -na.
Målsägande betyder person mot vilken brott begåtts.
Ordformer och varianter av målsägande
Singular
- målsägande
- obestämd grundform
- målsägandes
- obestämd genitiv
- målsäganden
- bestämd grundform
- målsägandens
- bestämd genitiv
Plural
- målsägande
- obestämd grundform
- målsägandes
- obestämd genitiv
- målsägandena
- bestämd grundform
- målsägandenas
- bestämd genitiv
Målsägande är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet målsägande
I Sverige råder inget advokattvång, vilket innebär att en person som ska uppträda inför domstol som kärande, svarande, målsägande eller tilltalad inte är tvingad att göra detta genom ombud. I Sverige råder heller inte advokatmonopol, vilket innebär att i Sverige får vem som helst uppträda inför domstol som ombud eller biträde för andra personer. En offentlig försvarare, som ersätts med skattemedel, kan utses till den som är misstänkt för ett brott.
Andra som också kan komma till rättegången är försvarsadvokat, målsägande (den som påstås vara utsatt för ett brott) och vittnen. Eftersom rättegången oftast är offentlig kan också andra personer vara närvarande.
Reglerna om kvarstad i brottmål återfinns i 26 kap rättegångsbalken. Om det kan antas att någon som är misstänkt för brott genom att avvika eller genom att undanskaffa egendom undandrar sig att betala böter eller företagsbot eller skadestånd till målsägande, som kan antas komma att på grund av brottet ådömas honom, får domstolen förordna om kvarstad på så mycket av hans egendom att fordringen kan antas bli täckt vid utmätning.
Målsägande (även målsägare) är den mot vilken ett brott är begånget eller som blivit förnärmad eller lidit skada av brottet. Under äldre medeltid var begreppet "saksökande".
