Vad betyder och hur uttalas naturalhistoria
Naturalhistoria uttalas nat|ur|al|hist|oria [-a´l-].
Naturalhistoria betyder (åld.) naturhistoria.
Ordformer och varianter av naturalhistoria
Singular
- naturalhistoria
- obestämd grundform
- naturalhistorias
- obestämd genitiv
- naturalhistorien
- bestämd grundform
- naturalhistoriens
- bestämd genitiv
Naturalhistoria är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet naturalhistoria
Naturhistoria (naturalhistorisk) eller naturalhistoria är ett tidigare använt begrepp för läran om de enskilda sorters naturföremål som gick att hitta i naturen. Föremålen delades in i mineralriket, växtriket och djurriket. Naturhistorian betraktades som relativt enkla observationer av naturen, med beskrivningar av varje föremåls egenskaper, medan kemi och anatomi sågs som ser avancerade genom att dessa vetenskapsgrenar försökte hitta vilka lagar som styr naturen.
