Nyckelbegrepp Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder nyckelbegrepp, varianter, uttal och böjningar av nyckelbegrepp

Nyckelbegrepp synonym, annat ord för nyckelbegrepp, vad betyder nyckelbegrepp, förklaring, uttal och böjningar av nyckelbegrepp.

Vad betyder och hur uttalas nyckelbegrepp

Nyckelbegrepp uttalas nyckel|be|grepp och är ett substantiv.

Ordformer av nyckelbegrepp

Singular

nyckelbegrepp
obestämd grundform
nyckelbegrepps
obestämd genitiv
nyckelbegreppet
bestämd grundform
nyckelbegreppets
bestämd genitiv

Plural

nyckelbegrepp
obestämd grundform
nyckelbegrepps
obestämd genitiv
nyckelbegreppen
bestämd grundform
nyckelbegreppens
bestämd genitiv

Nyckelbegrepp är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet nyckelbegrepp

  1. Marknadsföringsmix eller marknadsmix är den blandning av konkurrensmedel som ett företag använder i sin marknadsföring. Marknadsföringsmixen beskriver i första hand den strategiska positionen av en produkt på en marknad. Man utgår oftast ifrån en teori skapad av Jerome McCarthy som kallas för 4P, "de fyra p:na", efter nyckelbegreppen product, price, place och promotion, på svenska produkt, pris, plats och påverkan för det externa arbetet som ett företag måste göra ut på marknaden för att lyckas. (källa)
  2. Givetvis är begreppet representativ demokrati inget statiskt begrepp. Det sträcker sig från rent elitistiska åskådningar så som Joseph Schumpeters konkurrensdemokrati till betydligt mer deltagarvänliga synsätt. Den amerikanske statsvetaren och demokratiteoretikern Joseph Schumpeter ansåg att det klassiska demokratiidealet var svårt att förverkliga i praktiken. I sin bok Capitalism, Socialism and Democracy (1942) hävdar han helt enkelt att det inte är möjligt att upprätta ett politiskt system där besluten avspeglar folkmajoriteten. Det enda realistiska alternativ som står till buds är att människor kan få välja mellan ett antal konkurrerande eliter. När en elit (i form av ett politiskt parti) väl är vald så har den makten och det går inte att göra anspråk på att de beslut som den fattar skall stämma överens med folkviljan. Däremot kan förstås en elit som missköter sitt ämbete bli avsatt i nästa politiska val. På detta sätt upprätthålls en folklig kontroll av eliterna, men inte av besluten. Här närmar sig Schumpeters en av den representativa demokratin mest avgörande mekanismer, nämligen ansvarsutkrävandet. Teorin är enkel, genom insyn och information kan medborgarna kräva ansvar av de folkvalda om de gjort olämpliga beslut. Detta blir en mekanism som ersätter en mer direkt påverkan på besluten. En annan, lite mindre begränsande, mekanism eller nyckelbegrepp är mandatgivande. Enligt denna teori åstadkommes medborgarens påverkan genom att hon väljer en politiker (en elit) med ett mandat. Helt enkelt en instruktion om hur politikern skall agera i vissa frågor. Detta fungerar också mer indirekt. I en föränderlig värld kan det vara svårt att vara rationell. Därför lägger väljarna sin röst på den grupp (det parti) som man bäst anser företräda sina intressen. Hur denna valda grupp agerar i sakfrågor är mindre intressant för den enskilda väljaren. Klasspartier är kanske det tydligaste exemplet på detta, så som socialdemokraterna i Sverige. Det som är centralt för denna uppsats är att det representativa demokratiperspektivet på demokrati antas ha ett antal inbyggda mekanismer som skall säkerställa den politiska jämlikheten. Tanken är att representativa demokratin genom dessa mekanismer skall säkerställa att alla människor i ett samhälle har samma makt i politiken. Givetvis kommer det även i den mest fulländade representativa demokratin att finnas en politisk elit med större makt än övriga men de som valt dessa skall alla ha haft samma inflytande. Den politiska jämlikheten skall enligt representativa demokratin främst säkras genom mekanismerna regelbundet återkommande val, fri opinionsbildning samt någon grad av beroende. (källa)
  3. Aura (konstteori) – ett nyckelbegrepp i Walter Benjamins essä "Konstverket i reproduktionsåldern" från 1936. (källa)
  4. Den tyske sociologen Franz Oppenheimer analyserade nyckelbegreppen stat och samhälle i sitt klassiska verk The State. Oppenheimer definition av begreppen. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.