Nykterhetsrörelse Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet nykterhetsrörelse

1. Nykterhetsrörelsen (nykterism) är en folkrörelse vilkas medlemmar avstår från alkohol och narkotika. Organisationerna arbetar i regel också med upplysning om riskerna med dessa preparat och för att få till stånd samhälleliga åtgärder som begränsar konsumtionen. (källa)
2. Rörelsen har historiskt sett haft ett djupt fäste i vissa delar av landet, främst i de delar där väckelserörelsen också verkat. Detta har gjort att till exempel Svenska bibelbältet, i stora delar av Småland, med Rydaholm som historiskt centrum, även kan betraktas som "svenska nykterhetsbältet". Olika organisationer har här verkat men ofta under samlingsnamnet "godtemplarna". Städer som Sävsjö, Vetlanda och Jönköping har under lång tid haft en djupt rotad nykterhetsrörelse och i dessa städer organiseras fortfarande stora delar av befolkningen. (källa)
3. IOGT var den svenska grenen av ordenssällskapet IOGT International från 1879 och fram till 1970, då IOGT tillsammans med NTO bildade IOGT-NTO. IOGT (Independent Order of Good Templars) var en nykterhetsorden som bildades i USA år 1851. Organisationen spred sig sedan till Sverige år 1879. Andra nykterhetsrörelser tillät alkohol i en viss mängd medan IOGT krävde total nykterhet och förkastade varje befattning med alkohol. Rörelsen var den största bland alla nykterhetsrörelser i Sverige. År 1910 var IOGT som störst och innehade över 160 000 medlemmar. (källa)
4. Monica Andersson, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, 2001 – 2001. (källa)
5. Johan Bergman var en av sin tids främsta företrädare för nykterhetsrörelsen, han var en av stiftarna av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund 1888, blev 1911 superintendent för världslogen av Godtemplarorden och var 1907–1937 styrelseordförande i den Lausannebaserade Internationella byrån mot alkoholism. Han utgav också ett stort antal nykterhetspolitiska skrifter. (källa)
6. Jämtland med Östersund som navel blev nykterhetsrörelsens, i förhållande till befolkningen, starkaste fäste i världen. Genom nykterhetsrörelsen utvecklades andra föreningar med ideella syften såsom fredsföreningar (den svenska fredsrörelsen firade 1903 sitt 20-årsjubileum i Östersund), rösträttsföreningar, vegetariansällskap och ungdomsrörelsen, som kom från Norge. (källa)
7. Narkotikapolitiskt Center (NPC) är ett narkotikapolitiskt nätverk inom den svenska nykterhetsrörelsen som grundades i februari 2019. (källa)
8. Ett politiskt ideologiskt uttryck som är närmast synonymt med begreppet liberalism, och då inte minst det som i Sverige med Bertil Ohlins ord brukar kallas socialliberalism. Frisinnet kännetecknas av ett ställningstagande för demokrati, parlamentarism och en socialt styrd marknadsekonomi, och samtidigt avståndstagande från en till monarki och gamla hierarkier knuten auktoritetstro och traditionalism. Frisinnet har som liberalismen i stort sina rötter i 1600-talets och det tidiga 1700-talets engelska krav på tolerans och republikanska styrelseformer samt i den senare upplysningen. I Sverige har frisinnet också en bakgrund i äldre svensk självstyrelsetradition och i influenser från folkrörelser och politik i 1800-talets USA samt från grundtvigianismen i Danmark. Frisinnet var starkt inom nykterhetsrörelsen och rösträttsrörelsen, och var på samma sida som den socialdemokratiska arbetarrörelsen i den politiska striden för allmän rösträtt och parlamentarism. Det fanns också en frisinnad riktning inom frikyrkosamfunden, främst inom baptismen men också på andra håll. (källa)
9. I slutet av 1800-talet uppstod olika sorters större sammanslutningar människor samlades kring för att engagera sig politiskt, engagera sig frikyrkligt, engagera sig för kultur, nykterhet etc. Man brukar tala om 1800-talet som de stora folkrörelsernas tid, med exempel som arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och idrottsrörelsen, samt senare hembygdsrörelsen. Särskilt arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen kom att engagera sig i sina medlemmars fritid. För ändamålet byggdes särskilda Folkets hus och Ordenshus. Senare tillkom även idén att man kunde anlägga större mötesplatser i form av nöjesparker. Även om verksamheten i mångt och mycket byggde på idealistiska och ideella krafter, kom i många fall även industriägare med flera att skjuta till pengar till verksamheterna (corporate paternalism). Folkets park var ett sådant sätt. (källa)
10. Efter att i två år ha varit pastor och föreståndare för en baptistförsamling, återvände Broady, på kallelse av det stora baptistmissionssällskapet i Boston, 1866 till Sverige och trädde i spetsen för det i Stockholm öppnade Betelseminariet. Broady var seminariets förste rektor och kom att ha den positionen till 1906 (1916 enligt en annan källa). Broady var sedan stiftandet 1881 ordförande i "Föreningen Betelseminariet", i Stockholms missionsförening (sedan 1866), samt i Svenska baptistmissionens förvaltningskommitté. Under 20 år predikade han i Stockholm varje söndag och deltog 1876-1886 livligt i den nykterhetsrörelse som utgick från Hoppets här. Även på resor i Sveriges gjorde han sig känd som en framstående talare. 1880 var han en av de svenska delegaterna vid söndagsskolans hundraårsjubileum i England. (källa)