Synonymer till nöd
Hur används ordet nöd
Den uppträder i flockar eller hjordar av hundratals djur. Gaffelantilopernas föda utgörs huvudsakligen av det korta, saftiga präriegräset, men även av andra växter. Under vintern lider djuren ofta stor nöd, när djup snö täcker marken, och då omkommer inte sällan många individer. De älskar saltvatten eller rent salt och väljer ofta till vistelseort ställen, där sådant står dem till buds. Intet på prärierna förekommande djur överträffar gaffelantilopen i snabbhet, och den utmärker sig för vaksamhet och skygghet. Djurets hastighet uppgår till cirka 65 km/h över sträckor av omkring 5 kilometer längd (maximum vid sprint 98 km/h).
År 1447 introducerades aqua vitae (destillerat vin) i Sverige för att användas i kruttillverkningen. Snart märkte man att vätskan var drickbar och den blev snabbt så populär att Sten Sture efter bara drygt ett par decennier förbjöd den i Stockholm. Fram till 1600-talet var det endast bryggarskrået som hade rätt att tillverka brännvin för försäljning, vilket gjorde att hembränningen ökade i hela landet. Under fälttåg i Ryssland lärde sig svenskarna att bränna brännvin av säd och husbehovsbränningen förbjöds. Bristen på säd under nödåren efter Poltava gjorde att Karl XII förbjöd brännvinstillverkning av brödsäd. Svenskarna lärde sig att tillverka brännvin av potatis under 1700-talets mitt. Eftersom potatis är en svårlagrad gröda blev brännvinsbränning ett sätt att ta hand om överskottet. Så sett hjälpte brännvinet till att sprida potatisen.
Historiskt har hjälteroller inom fiktion ofta förknippats med manlig styrka, särskilt inom hjältetypen actionhjälte. Detta har inom västerländskt berättande ofta lett till en rollfördelning där hjälten varit man (i likhet med samhällets patriarkala strukturer) och kvinnor placerats i andraplansroller (ofta föremål för hjältens räddningsinsatser – se "dam i nöd").
Hjälporganisation är en organisation som hjälper människor i nöd.
I mycket akuta situationer där intubation misslyckats kan det bli aktuellt med (nöd)trakeotomi.
Föga mer än ett år hade förflutit efter Gustavs tronbestigning då i Dalarna yppade sig missnöje med hans regering. Det var naturligt att, efter de närmast föregående årtiondenas oro och särskilt efter befrielsekrigets våldsamma rörelse, mycket skulle vara i olag, som först med tiden och allteftersom de nya förhållandena vann stadga kunde rättas och bättras. Dit hörde bland annat det höga priset på nödvändighetsvaror, orsakat dels av bristen på redbart mynt, dels av det sätt varpå de lübeckska köpmännen begagnade det handelsmonopol som kungen av tvingande nöd givit dem till lön för deras hjälp vid Stockholms intagande 1523. Den oro dessa missförhållanden framkallade bland dalkarlarna yttrade sig redan vid slutet av 1524 i klagomål till kungen, men först 1525 antog missnöjet en farligare karaktär.
Nödår under Karl XII:s regeringstid tog sig kulinariska uttryck i kokböcker som ger råd om att laga mat från icke traditionella råvaror. Frihetstidens kokböcker var oftare skrivna till borgarklassen, till skillnad från kontinentens kokböcker som riktade sig till aristokratin. Bland frihetstidens kokboksförfattare finns Cajsa Warg, Susanna Egerin och Johan Winberg. Under frihetstiden började kokböckerna också innehålla recept och hushållsråd till allmogen, där Anna Maria Rückerschöld var en pionjär.
Vad som kan kallas Sveriges första kvinnohus med hjälpverksamhet för utsatta kvinnor startades 1914 av Stiftelsen Unga Kvinnors Värn (UKV). Verksamheten drevs av Sankt Jakobs församling och Ersta diakoni i Stockholm, med syftet att ge stöd åt yngre kvinnor som utsatts för våld, hot eller sexuella övergrepp. Framförallt sökte man upp kvinnor som riskerade att hamna i prostitution och erbjöd tillfälligt boende för dem i nöd. UKV är än idag en aktiv organisation.
Vanliga ståndpunkter inom libertarianism är förespråkandet av en begränsad stat, privat äganderätt och en minimalt reglerad laissez faire-kapitalism. Libertarianer fokuserar ofta, men inte uteslutande, på de moraliska och etiska aspekterna kring demokrati, staten och samhället. Libertarianismen tar avstånd från fenomen som rasism, imperialism och nutidens form av demokrati, där en majoritet av befolkningen får makt över minoriteten. Libertarianer anser ofta att människor tenderar att agera i goda syften av naturen, samt förblir kapabla att hjälpa de i nöd utan tvång och hot om våld i form av skatt. De förespråkar därför i olika mån att statliga funktioner tas bort eller ersätts av icke-statliga initiativ, från t.ex. privatpersoner, företag och ideella föreningar. Längst i de här tankarna, bland libertarianer, går de så kallade anarkokapitalisterna – som förespråkar fullständigt fri kapitalism och helt vill avskaffa staten.
Nöd på Engelska
- need
- a person in need (distress, trouble)
