Vad betyder och hur uttalas ocklusion
Ocklusion uttalas oc|klus|ion [-?o´n] -en -er.
Ocklusion betyder tillslutning och avstängning t.ex. av kanal i kroppen.
Ordformer och varianter av ocklusion
Singular
- ocklusion
- obestämd grundform
- ocklusions
- obestämd genitiv
- ocklusionen
- bestämd grundform
- ocklusionens
- bestämd genitiv
Plural
- ocklusioner
- obestämd grundform
- ocklusioners
- obestämd genitiv
- ocklusionerna
- bestämd grundform
- ocklusionernas
- bestämd genitiv
Ocklusion är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet ocklusion
Ocklusion (ocklusiv) (av latin occlusus, av occludere "stänga", "blockera") kan syfta på.
Ocklusion (fonetik) – i fonetiken är ocklusion detsamma som blockering av luftflödet i en klusil.
Ocklusion (fysik/kemi) – inneslutning av främmande substans.
Ocklusion (odontologi) – när över- och underkäkens tänder möts, se Ortodonti.
Ocklusion (oftalmologi) – i oftalmologin när man täcker ett öga för att testa synskärpan med vardera ögat.
