Omarbetad Synonymer Betyder Uttal

• reviderad

Hur används ordet omarbetad

1. Boltzius och hans verksamhet blev ofta omskriven i olika slags tidningar (ett axplock kan ses vid sökningar på webbsidorna för Historiska Tidningsbiblioteket, Nasjonalbiblioteket och Kungliga Bibliotekets digitaliserade svenska dagstidningar), ibland hyllad fast oftast kritiserad, men med undantag för Emil Thorelius' "'Boltzianismen', skandinavisk kulturbild" (1888) är de flesta äldre böcker om Boltzius (före David Liljemarks 2009 och 2013) sådana som förespråkar troshelbrägdagörelse: C. H. N. Steffens "Tro, Frälsning och Helsa" (1893), John Dahlbergs "F. A. Boltzius och troshelbrägdagörelsen i Sverige" (1899, omarbetad och utökad andraupplaga 1903), "Friedrich August Boltzius oder Krankenheilungen durch das Gebet des Glaubens" (1904), E. W. Berglunds "Till hälsa och kraft genom trons bön" (1906, omarbetad andraupplaga som "Trons och bönens makt" 1929), Andrew August Holmgrens "Trons under eller Från sjukdom till hälsa, från död till lif" (1918), Oscar Lövgrens "Fredrik August Boltzius och troshelbrägdagörelsen" (1931), Karl Linges "F. A. Boltzius. En bok om helbrägdagöraren från Värmland" (1959) och Palle Kosters "Skraphandler og helbredelsespredikant" (1982, omarbetad svensk upplaga 1984). (källa)
2. I romanen återfinns två dikter: "Korsaren" i kapitel 18, som sedan upptogs något omarbetad bland de "Strandvrak"-dikter som publicerades i kalendern Flora 1864, och än mer omarbetad under titeln "Oro" i kalendern Svea 1876. Dikten är intill plagiat lik dikten "Fribytaren" ur en av Henrik af Trolles sjöromaner. Den andra dikten, "En dröm" från kapitel 10, höll Rydberg långt senare också på att omarbeta under titeln "Maria Skyttes sång", men fullbordade inte denna omarbetning. (källa)
3. Adriana Lecouvreur (1902 och omarbetad 1937). (källa)
4. 1809 skrevs tryckfriheten in i regeringsformen, i 86 §: "Med Tryckfrihet förstås hwarje Swensk Mans rättighet at, utan några af den offentliga Magten i förwäg lagde hinder, utgifwa skrifter ..." Just dessa ord formulerades troligen av Carl Gustaf Leopold. (1974 skulle denna formulering brytas ut ur regeringsformen och införas i 1 kap 1 § i vår nuvarande tryckfrihetsförordning.) 1809 års lagfäder fastställde också att den kommande tryckfrihetsförordningen skulle bli grundlag. I mars 1810 kom så en helt omarbetad förordning, och den innehöll, förutom sedvanlig brottskatalog och stadganden om offentlighet och rättegångsordning, dessutom Sveriges första upphovsrättsliga reglering, om författarens egendomsrätt till sin egen skrift, i 1 § 8 mom. (källa)
5. Samtidigt ska sägas att bikten i modern svenskkyrklig tradition inte är något vanligt fenomen. Detta kan ha sina teologiska förklaringar utifrån svenska kyrkan som ett lutherskt samfund. Martin Luther förordade visserligen bikten som ett själavårdande moment men menade att boten och försoningen ligger i Jesu död på korset. Detta gör bikten som enskilt sakrament överflödig. Bikt och avlösning är utifrån Luther en handling som inryms i dopets löfte och fungerar som en väg tillbaka till dopet. I relation till katolsk teologi och tradition så får bikten en närmast perifer roll, särskilt som förlåtelsemomentet i svenskkyrklig tradition inryms i mässordningen som en omarbetad version av det allmänna skriftermålet. (källa)
6. Anfang är inom kalligrafin och typografin en förstorad och ofta omarbetad och utsmyckad initial (första bokstav) i en text. (källa)
7. Versduellen som motiv återfinns i flera dialogverssägner om isländska "kraftskalder". Ett övernaturligt väsen – ett troll, spöke eller Djävulen själv – utmanar skalden med en vers, som skalden sedan på lämpligt sätt returnerar, dock omarbetad och förbättrad. På 1800-talet var denna sägentyp vanlig, vilket Jón Árnasons uppteckningar visar, och att den har funnits på 1200-talet framgår ju av Kumlbúa þáttr. En liknande versduell omtalas också av Snorre Sturlasson i Skáldskaparmál, kapitel 54. (källa)
8. Ett kort samtal, om the för någre åhr sedan upfundne surbrunnar wid Wijks-berg, i Upland och Salem sochn (omarbetad). (källa)