Omisskännlig Synonymer Betyder Uttal

• uppenbar

Hur används ordet omisskännlig

1. Den adulta hanens praktdräkt, i kontrastrikt svart och vitt och med rosabeige bröst, är i det närmaste omisskännlig. Honan, hane i eklipsdräkt och ettårig hane om våren är mörkbrun och kan lättare förbises bland andra änder. Alförrädaren häckar på öppen tundra, främst i kustområden, i direkt närhet till sötvattensgölar men flyttar snart efter äggkläckningen till havsområden utmed klippiga kuster. De lever främst av snäckor, musslor och kräftdjur. Det svenska trivialnamnet tros syfta på att den om våren förebådade den till utseendet ganska liknande, och för folkhushållen viktiga, alfågeln. Den globala populationen har minskat dramatiskt varför den idag kategoriseras som sårbar (VU) av IUCN. (källa)
2. Skärfläckan är omisskännlig med sin svartvitbrokiga dräkt och långa och tydligt uppåtböjda näbb. Fjäderdräkten på de adulta fåglarna är mestadels vit, med svart i nacken, på huvudets övre halva, på ryggen och i ett band på vingen. Könen är lika. De unga fåglarna har en gråare fjäderdräkt. Benen är långa och något blåaktiga. Skärfläckan har simhud mellan tårna. Den är ungefär 43 cm lång och har ett vingspann på 77–80 centimeter. (källa)
3. Hanen i häckningsdräkt är omisskännlig med vitt huvud, hals, övergump och undersida. De flesta av armpennorna, roten av handpennorna, vingtäckarna och de yttersta stjärtpennorna är också vita medan övriga fjädertrakter är svarta. Den adulta honan har i häckningsdräkt gråbrun hjässa, nacke och örontäckare och även bruna anstrykningar på ryggen och på det annars vita bröstet. På vintern får fjädrarna på huvud, rygg, skuldror och övergump rostbruna kanter. (källa)
4. Den adulta hanen är i princip omisskännlig med sin kontrastrika svartgula fjäderdräkt och röda näbb. Sommargyllingen blir cirka 24 cm lång och är stor som en koltrast, fast med slankare kropp, kortare stjärt och längre vingar. Den väger 56-79 gram. Hanen har svarta vingar och stjärt med gul spetsar. Vingen har ett gult vingband och stjärtens spetsens kanter är gula. I övrigt är den klargul med röd näbb och en mörk tygel. Honan är olivgrön på ryggen och gulare mot övergumpen. Undersidan är smutsvit med bruna längsgående streck, stjärten är mörkgrön till svart och tygeln mindre distinkt. Det går att skilja sommargyllingen från indisk sommargylling då den senares svarta tygel sträcker sig bakom ögat i en lite "kråkspark". (källa)
5. Master Chief anses vara en av den moderna spelhistoriens allra största figurer, speciellt inom FPS-genren - en symbol som är "omisskännlig i den moderna kulturen". Han har kallats för en "symbolisk actionhjälte", och hans popularitet har bland annat jämförts med Pac-Mans, Spider-Mans och Luke Skywalkers. Master Chief är en stor symbol i spelvärlden, omtyckt av många, men det finns även de som tycker att han är extremt överskattad - att han inte förtjänar berömmet som han fått. (källa)
6. Den ökande rörligheten i samhället har inneburit att de genuina dialekterna har trängts tillbaka, i Norrland precis som på andra håll. Inte desto mindre kvarstår ofta en omisskännlig lokal färgning av språket, både hos dem som talar utjämnad dialekt och hos dem som talar regionalt standardspråk. Förutom karaktäristiska drag i satsintonationen har vissa grammatiska särdrag goda förutsättningar att överleva. Dit hör till exempel infinitivet måsta, presensformer som han gå och han ropa samt oböjd predikativ i en sats som dom ä trött. (källa)
7. Han hade partipolitisk erfarenhet, och hade som ledarskribent ett brett politiskt ämnesval. Hans stil var omisskännlig, även osignerade ledarartiklar uppfattades av läsarna som typiska Leif Carlsson‑artiklar. Enligt Svenska Dagbladets förre chefredaktör Gustaf von Platen var han och Olof Lagercrantz den svenska "pressens två mest lysande stilister". Han var enligt Dagens Nyheter "en av den svenska tidningsvärldens stora stilister och företrädare för en bildningsvärld som inte längre är gångbar ens i SvD". Leif Carlssons bildningsvärld var djupa kunskaper i Europas kristna kulturarv, han forskade i Sveriges latinskspråkiga disputationslitteratur men övergick till journalistik när doktorsavhandlingen förelåg i korrektur. (källa)
8. Inom sitt utbredningsområde är den adulta hanen av tretåig hackspett omisskännlig eftersom den är den enda svartvita hackspetten i sin storlek som helt saknar rött eller rosa i fjäderdräkten och som har gul hjässa. Den adulta fågeln är 21,5–24 centimeter lång, har ett vingspann på 32–38 cm och väger 46–76 gram. Den har svarta vingar med vita markeringar, vit hals och buk och svart- och vitrandigt huvud. Ryggen är vit med svarta ränder och stjärten är svart med vita ytterfjädrar med svarta strimmor. Hanen har gul hjässa. Många underarter, bland annat nominatformen har vita kroppssidor med svarta strimmor, men exempelvis albidior saknar de svarta strimmorna och har också ett vitare huvud. (källa)
9. Fågeln gör skäl för sitt namn med en för kråkfåglar mycket kort stjärt, på marken syns vingspetsarna långt utanför spetsen på stjärten. Den är genomgående mindre än korpen, helsvart med kort och grov näbb men relativt litet huvud. I flykten är den omisskännlig med den korta stjärten och de mycket breda vingarna. (källa)
10. Svart svan är helt omisskännlig. Adulta svarta svanar är 110 till 140 centimeter långa och väger 4 000 till 8 500 gram. Ben och fjäderdräkt är svart med en vit vingspegel. Näbben äröd och har en vit spets. Ögonens färg ligger mellan orange och ljusbrun. Lätet består av ett mjukt och musikaliskt trumpetande som avges både från vattnet och i flykten. Även mer språkande visslingar och ljudliga hissande försvarsläten vid bo och ungar kan höras. Från flykten avger vingarna liksom hos knölsvanen ett visslande ljud. (källa)