Orsakslag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet orsakslag

1. I vetenskaper av den första typen stöder sig tanken på åskådning och leder genom induktion fram till ett erfarenhetssammanhang, som får sitt uttryck i orsakslagen. I vetenskaper av den andra typen är tänkandet relativt frigjort från åskådningen och grundar sammanhanget på identitetslagen. I den tredje typens vetenskaper slutligen anknyter sig tänkandet väsentligen till känslo- och viljelivet, och sammanhanget är ett innehållssammanhang, som dock inte grundar sig på vara, utan på böra. Filosofin återigen är det vetenskapliga arbetets självmedvetande, är den inre enheten i allt kunskaps- och tankeliv. Det vetenskapliga medvetandets kritiska självbesinning visar, att all kunskap hör till medlens, icke till ändamålens värld. (källa)
2. Rationalisterna var starkt påverkade av den moderna världsbildens frammarsch på 1600-talet i och med Galileo Galilei och Isaac Newtons upptäckter. Den mekanistiska världsbilden växer fram, där universum framstår som ett gigantiskt urverk och lagen om orsak och verkan tycks gälla all materia. Även människor förefaller underställda orsakslagen och bör förstås och förklaras. Att ifrågasätta den medeltida skolastikens världsbild blev den nya filosofins uppgift men också att hitta en plats för människan i ett teologiskt perspektiv och ge svar på frågor om fri vilja och determinism. (källa)
3. Jordklotet, liksom de övriga himlakropparna, har också en själ, som förhåller sig till de individuella själarna såsom jorden till de varelsers kroppar, som tillhör dess organism. Ytterst sammanslutas alla själar i en högsta, allt omfattande själ, vars liv yttrar sig i orsakslagar, som knyter samman all verklighet. På så sätt bygger Fechner gudsidén på den högsta av naturlagarna. (källa)
4. Gomperz var privatdocent i Bern och Wien, och blev ordinarie professor i Wien 1924. Påverkad bland annat av Richard Avenarius företrädde Gomperz en "skeendets monism" och ville inom ramen av en "världsåskådningslära" åstadkomma ett motsägelselöst sammanhang mellan alla de tankar, som framkommer under fackvetenskapernas och det praktiska livets arbete. Gomperz betonade starkt känslans betydelse för kunskapens form och för kategorierna. Orsakslagen var endast ett tankekrav och naturlagarna "genomsnittsregler" för det stoffligas sätt att förhålla sig. Gomperz huvudarbeten var Die Lebensauffassung der griechischen Philosophen und das Ideal der inneren Freiheit (1904, 3:e upplagan 1927), Weltanschauungslehre (2 band 1905-08), Das Problem der Willensfreiheit (1907), Über Sinn und Sinngebilde (1929). (källa)