Vad betyder och hur uttalas particip
Particip uttalas parti|cip [-i´p] -et; pl. particip.
Particip betyder (språkv.) adjektivisk verbform, t.ex. grävande och grävd.
Ordformer och varianter av particip
Singular
- particip
- obestämd grundform
- particips
- obestämd genitiv
- participet
- bestämd grundform
- participets
- bestämd genitiv
Plural
- particip
- obestämd grundform
- particips
- obestämd genitiv
- participen
- bestämd grundform
- participens
- bestämd genitiv
Particip är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet particip
Bonde (fornsvenska: boandi, bondi, egentligen particip presens av bua, boa, 'boende', 'bofast') är en person som arbetar inom jordbruk. Ordet är synonymt med orden lantbrukare eller jordbrukare. I vidare mening har det använts även om andra på landsbygden bosatta befolkningen, det vill säga allmogen i stort. Idag inkluderas normalt även boskapsskötare (person som arbetar inom djurskötsel) i begreppet. Bonde kan även syfta på en person som tillhörde bondeståndet. Ordet bonde har i olika tider och situationer antingen använts som en neutral yrkesbeteckning, ett skällsord eller en hedersbenämning.
Kasus är en grammatisk kategori för nomen, som markerar dessas funktion i satsen. I första hand gäller det pronomen och substantiv – samt substantiverade former av övriga nomen. I många språk som använder kasus kongruensböjs dock andra nomen, som räkneord och adjektiv (samt adjektiviskt använda particip), med huvudordet. Allra vanligast är denna kasuskongruens hos språk där adjektivattribut i allmänhet placeras efter huvudordet.
Adjektiviska ord (adjektiv, particip, possessiva pronomen samt vissa räkneord) och artiklar kongruensböjs ofta efter egenskaper som genus, klass, numerus, kasus, species och artikel hos de substantiv eller pronomen som de beskriver eller preciserar. Kongruens hos adjektiv är vanligast i språk där adjektiviska ord i attributställning placeras efter huvudordet (och kongruenskategoriernas affix är suffix). Böjning förekommer också för adjektivistiska ord som predikatsfyllnad.
Adjektiv (inklusive particip, som i nyare grammatik ej längre ses som verbformer).
Particip (presensparticip) (latin participium, från particeps, 'deltagande') betecknar ord som bildats av verb men som böjs och används som adjektiv. Det kan därmed sägas "deltaga" i två ordklasser, och har därav fått sitt namn. Viss oenighet förekommer om participens ordklasstillhörighet. Nationalencyklopedin menar att participen numera vanligen (men oegentligt) förs till verben, medan Svenska Akademiens språklära (Hultman 2003, s. 79, s. 155) anger att de hör till adjektiven och Svenska Akademiens grammatik placerar dem i en egen ordklass. Som argument för att de bildar en egen ordklass kan anföras att participen i olika sammanhang kan ha verbliknande eller adjektivliknande funktion. Participet köttätande kan exempelvis avse en handling (verbliknande funktion) men också en egenskap (adjektivliknande funktion).
