Vad betyder och hur uttalas patentlag
Patentlag uttalas pat|ent|lag -en -ar.
Ordformer och varianter av patentlag
Singular
- patentlag
- obestämd grundform
- patentlags
- obestämd genitiv
- patentlagen
- bestämd grundform
- patentlagens
- bestämd genitiv
Plural
- patentlagar
- obestämd grundform
- patentlagars
- obestämd genitiv
- patentlagarna
- bestämd grundform
- patentlagarnas
- bestämd genitiv
Patentlag är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet patentlag
I Sverige utfärdas patent av Patent- och registreringsverket (PRV) i enlighet med patentlagen (SFS 1967:837). Nya patent förtecknas i Patentidningen som utges av PRV.
Som exempel kan nämnas att samtliga de immaterialrättsliga lagarna innehåller bestämmelser om vitesförbud såsom 37 b § varumärkeslagen, 53 b § upphovsrättslagen, 57 b § patentlagen, 35 b § mönsterskyddslagen, 15 § andra stycket firmalagen, 9 b § lagen om skydd för kretsmönster och 9 kap. 2–5 §§ växtförädlarrättslagen. Vitesförbudet innebär att en domstol får, på yrkande av rättighetshavaren, vid vite förbjuda den som gör intrång att fortsätta intrånget.
Han var 1861 ledamot i kommittén för utarbetande av förslag till författning angående prästerskapets avlöning. Åren 1862–66 och 1872 var han ledamot av Uppsala läns landsting (sistnämnda år dess vice ordförande), 1863–66 var han ordförande i Uppsala läns prästlöneregleringsnämnd, 1865–66 ledamot i kommittén för utredning av frågan om grundskatternas reglering, 1870-77 ledamot i styrelsen över Ultuna lantbruksinstitut, 1871–1879 vice ordförande i Uppsala läns hushållningssällskap, vidare ordförande i kommittéerna för gruvstadgans omarbetning (1872–73), för Kommerskollegii omorganisation (1874), för utarbetande av författning om barns och yngre personers användande i fabriker (1875–77), för utarbetande af ny patentlag (1877–1878), för utarbetande av lag om säkerhet i järnväg (1878), för världsutställningen i Paris (1877–1879), för utarbetande av förslag till ny fiskeristadga (1881–83) och för utarbetande av Nobelstiftelsens grundstadgar (1899). 1884–1887 var han ledamot i den förstärkta Lagberedningen.
