Vad betyder och hur uttalas pennskaft
Pennskaft uttalas penn|skaft.
Ordformer och varianter av pennskaft
Singular
- pennskaft
- obestämd grundform
- pennskafts
- obestämd genitiv
- pennskaftet
- bestämd grundform
- pennskaftets
- bestämd genitiv
Plural
- pennskaft
- obestämd grundform
- pennskafts
- obestämd genitiv
- pennskaften
- bestämd grundform
- pennskaftens
- bestämd genitiv
Pennskaft är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet pennskaft
Fjäderpennan ersattes under mitten av 1800-talet av stålpennan vars stift är gjort av en tunn stålplåt, cirka tre centimeter lång. Detta stift sätts fast i ett pennskaft, vanligtvis gjort av trä. Benämningen stålpenna kan syfta på såväl stiftet, som på hela pennan med stift. Bläcket förvaras i ett bläckhorn.
Skrift från vänster till höger med bläckpenna (fjäderpenna, pennskaft eller reservoarpenna) tenderar att bli kladdig om man skriver med vänster hand. Detta kan ha bidragit till att vänsterhänta barn i skolan tvingades att lära sig skriva med höger hand, något som i Sverige förekom fram till 1950-/1960-talet, alltså lika länge som bläckpennor var i bruk.
Pennskaftet är en roman från 1910 av den svenska författaren Elin Wägner. Romanen väckte stor uppståndelse när den gavs ut, och gavs ut i flera upplagor på bara ett år. 1916 hade romanen sålt i 18 000 exemplar, vilket var ovanligt mycket vid den tiden.
Inspelningen ägde rum våren 1911 i Sickla folkpark i Nacka kommun utanför Stockholm. Filmen spelades in under primitiva förhållanden och gjordes "till förmån för bildandet af de Kvinnliga Journalisternas Stipendiefond". Den premiärvisades vid "Pennskaftens soaré" på Grand Hotel den 17 februari som ett bland många inslag och dagen efter hade den biopremiär på Apollo. Samtliga roller spelades av mer eller mindre kända stockholmsjournalister, vilka krediterades med sina signaturer.
Hon skrev kåseriet Lördagsklubben Histam under signaturen "Regan", där en klubb fiktiva kvinnor debatterade aktuella ämnen, som till exempel rösträttskampen och romanen Pennskaftet. Hon hade liberala sympatier men engagerade sig aldrig aktivt och tog inte ställning politiskt. Hennes stil som journalist beskrivs som kvick, intellektuell och slagfärdig.
