Personalbehov Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder personalbehov, varianter, uttal och böjningar av personalbehov

Personalbehov synonym, annat ord för personalbehov, vad betyder personalbehov, förklaring, uttal och böjningar av personalbehov.

Vad betyder och hur uttalas personalbehov

Personalbehov uttalas pers|on|al|be|hov och är ett substantiv.

Ordformer av personalbehov

Singular

personalbehov
obestämd grundform
personalbehovs
obestämd genitiv
personalbehovet
bestämd grundform
personalbehovets
bestämd genitiv

Plural

personalbehov
obestämd grundform
personalbehovs
obestämd genitiv
personalbehoven
bestämd grundform
personalbehovens
bestämd genitiv

Personalbehov är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet personalbehov

  1. Det andra betänkandet Barns fritid SOU 1974:42 presenterades den 17 maj 1974. Utredningen som hade undertiteln Fritidsverksamhet för 7–12 åringar lade fram förslag för hur fritidsverksamhet för barn i de yngre åldrarna skulle utformas. Man lade också fram förslag för personaltillgång och personalbehov i förskole- och fritidsverksamheten. (källa)
  2. Före 1950-talet var diesellok inte etablerade, och driftkostnaderna var mycket högre för ånglok på grund av mer personalbehov. Då elektrifierades många järnvägslinjer, något som stannade av senare, dels när dieseltåg tog över, dels när antal resande minskade på grund av bilism. (källa)
  3. Creutzer avlade officersexamen vid Kungliga Krigsskolan 1940 och utnämndes samma år till fänrik vid Gotlands artillerikår. Han gick Högre kursen vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1945–1947 och befordrades till kapten i Generalstabskåren 1949. År 1958 befordrades han till major, varefter han var stabschef i VII. militärområdet 1961–1964, befordrad till överstelöjtnant 1963. Åren 1959–1962 var han sekreterare i 1954 års utredning rörande totalförsvarets personalbehov, varpå han 1964–1966 var utredare för inskrivning och personalredovisning vid krigsmakten. År 1965 befordrades han till överste. Han var chef för Centrala värnpliktsbyrån 1966–1968 och chef för Värnpliktsverket 1968–1983. Han befordrades till generalmajor 1974 och inträdde i reserven 1983. (källa)
  4. Thunborg var ledamot av Socialistiska ungdomsinternationalens exekutivkommitté 1935–1940 och styrelseordförande i Stockholms socialinstitut 1950–1953. Han var ledamot av 1937 års utredning angående allmänna samlingslokaler, bestyrelsen för Sveriges deltagande i New York-utställningen 1939, verkställande ledamot i arbetsutskottet för nationalinsamlingen för Finland, ledamot av 1940 års militära socialvårdskommitté, 1941 års hemortsförsvarssakkunnig, sakkunnig för sjömilitär ungdomsutbildning, 1944 års sakkunnig för revision av strafflagen för krigsmakten, oljeutredningen 1945, 1946 års tryckeriutredning, Töreutredningen, utredningen angående de utländska tandläkarna, utredningen angående de icke-nordiska läkarnas efterutbildning, ordförande 1954 års utredning angående totalförsvarets personalbehov samt ordförande i nämnden för kommunal upplysningsverksamhet 1948–1953 och i Simfrämjandet 1949. Han var redaktör för Norstedts samhällsorientering "Bra att veta" 1950 samt skrev Arbetarungdomen och försvaret (1947), Sanningen om oljan (1947), Den nya kommunindelningen i text, statistik och kartor (1950) och På en fjärdedel av kartan (1953). (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.