Personalbostad synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas personalbostad

Personalbostad uttalas pers|on|al|bo|stad.

Ordformer och varianter av personalbostad

Personalbostad är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet personalbostad

En drängstuga är en mindre stuga på en gård. Den var i äldre tid avsedd som personalbostad, till exempel för gårdens drängar. I Astrid Lindgrens böcker om Emil berättas om drängstugan, där gårdens dräng Alfred bor.

På en odaterad karta i Skandia-Frejas ägo syns tre ugnar, en ringugn nere vid Mälaren, en gammal ugn som eldas uppifrån och en mindre obegagnad ugn. Anläggningen vid dagens marina bestod under 1800-talets slut av tre brännugnar, torklador, tegelpress, stall och personalbostäder. Tegelmästaren, tegelslagare och tegeldrängar bodde här med sina familjer, likaså kringvandrande säsongsarbetare. Man tillverkade murtegel, taktegel och rörtegel. Råmaterialet, leran, hämtades i en lertäkt strax söder om bruket. Här finns numera ett småhusområde från 1970-talet och dagens Tegelängsvägen och kvarteret Tegelstenen påminner om den tidigare verksamheten.

Sammanbyggt med linbanestationen i Forsby finns sju silor för grovkrossad kalksten. Därtill finns maskinverkstad för linbanevagnarna, verkstad för truckarna, mekanisk verkstad för övriga maskiner, transformatorhus, smedja och gruvstuga (rastlokal) för arbetarna. Till verkstaden går sidospår för linbanekorgarna från lastningsbyggnaden, dessa fungerar också som uppställningsplats för korgar som inte är i rotation. Vid drivstationen i Malmberga finns banans andra verkstad. Där ligger också personalbostäder, tre hus precis vid stationen och ytterligare nio cirka en kilometer därifrån. Personalbostäder uppfördes vid samtliga stationer i etapper mellan 1941 och 1964. Bostäderna såldes ut från företaget kort därefter, de sista 1975. Så småningom togs vid Kalkbrottsvillorna skötseln och ansvaret för vatten- och avloppsfrågor samt sophämtning över av Vingåkers kommun.

Byggnaden hade 46 celler och därtill kontor, arkiv, domstolslokal och personalbostäder. Byggnadskostnaden beräknades till 93 873 kronor. Vid en reform 1911 ändrades beteckningen på de mindre länsfängelserna, däribland Nyköpings, till kronohäkte.

Bikupan och Ackevillan ritades om av Kooperativa förbundets nystartade arkitektkontor (KFAI) under ledning av Eskil Sundahl som ett av kontorets första uppdrag. Ackevillan revs 1972 och ett radhusområde med 27 personalbostäder uppfördes på dess plats. Bikupan hör inte längre till Vår Gård, huset blev 1985 ombyggt till fem bostadsrättslägenheter. Till Vår Gård flyttades 1945 en liten röd stuga där landets första kooperativa butik legat. Den öppnade år 1900 och stod ursprungligen vid Murmästaregatan i Köping.

Innan Härlanda centralfängelse stod klart 1907, fanns fångarna i Länscellfängelset vid Lilla Bommen. Men fängelset var kallt och dragigt, och många insjuknade eller dog i lunginflammation. Under våren 1907 blev det nya fängelset i Härlanda klart, varpå ett 70-tal fångar överflyttades dit. Själva byggnaden har en grundplan i form av ett kors, där flyglarna med bostadsceller gick på tvären över det längsgående skeppet. Byggnaden uppfördes i tre våningar, hade status av centralfängelse och var ett av de större i landet med sina 175 celler. Den första anstaltschefen var Fredrik L. Almén, fram till 1924, därefter C.G. Reuterswärd, en tidigare officer, till 1933. Åren 1947 till 1974 inrymdes här en rättspsykiatrisk klinik. Som personalbostäder, uppfördes 1912 fem mindre byggnader inne på fängelseområdet.

Tre år senare, 1964, invigdes det nya sjukhuset, som då var mycket modernt och välutrustat till en kostnad av 55 miljoner kronor. Det fanns fyra vårdavdelningarna: Ettan och Tvåan för de akut sjuka och Trean och Fyran för de inte lika akut sjuka samt två operationssalar, där såväl planerade som akuta operationer utfördes. Laboratorier och röntgen, ambulanscentral och övriga servicefunktioner samt personalbostäder kompletterade.

Långt senare blev huset personalbostad åt Vin och Spritcentralens anställda. Byggnaden lämnades därefter att förfalla tills Inger Mattson, dåvarande chef för Södertäljes stadsbibliotek, återupptäckte det år 1974 efter att ha läst Brita Hebbes bok "Wendela - en modern 1800-talskvinna". Det skulle bli inledningen till en mångårig kamp för husets bevarande som bland annat kom att innefatta en antikvarisk nedmontering av huset och ett senare återuppförande på husets nuvarande plats. På grund av arbetslösheten i byggbranschen var arbetsmarknadsmyndigheterna beredda att satsa pengar på att huset återuppbyggdes med ursprungliga metoder och material, där sådant behövde förnyas. Södertälje kommun ställde även marken invid Vänortsparken till förfogande.

Den 1 mars 1933 öppnades en ny paviljong för barn. En byggnad i tre våningar med sjuksalar, skolsal, personalbostad mm. Åldern på de intagna sjuka barnen varierade mellan ½ år till 15 år.

Folkskoledirektionens omtalade och fruktade Hemmet för varnartiga gossar, det så kallade "Hället", tillkom 1920 och finns omnämnt i Per Anders Fogelströms bok I en förvandlad stad (om åren 1925-1945). På 1940-talet uppfördes tre byggnader för Göte Olssons pojkhem som inrymde skola, personalbostäder och elevhem (Storgården, Rektorsvillan och Västbo), samtliga ritades av arkitekt Birger Jonson. Skolhemmet omnämns i boken Dom kallar oss mods av Stefan Jarl och Jan Lindqvist. I Inger Frimanssons bok Mannen med oxhjärtat nämns ett hem för svårartade pojkar, föreståndaren hade varit sadist och de äldre pojkarna våldtog de yngre. Ett senare öknamn på institutionen var "Hälle – Close to hell". På en minnesskylt på ett stort ankare vid vattnet kan man läsa "Tillägnas barnen på pojkhemmet Eolshäll åren 1977-1990".

Personalbostad på Engelska

staff living quarters