Vad betyder och hur uttalas personbeteckning
Personbeteckning uttalas pers|on|be|teckn|ing.
Personbeteckning betyder (finl.) personnummer.
Ordformer och varianter av personbeteckning
Singular
- personbeteckning
- obestämd grundform
- personbetecknings
- obestämd genitiv
- personbeteckningen
- bestämd grundform
- personbeteckningens
- bestämd genitiv
Plural
- personbeteckningar
- obestämd grundform
- personbeteckningars
- obestämd genitiv
- personbeteckningarna
- bestämd grundform
- personbeteckningarnas
- bestämd genitiv
Personbeteckning är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet personbeteckning
Personnummer, med flera namn, är ett nummer som tilldelas personer för att identifiera dem hos olika myndigheter. I Finland kallas de personbeteckning, och i en del andra länder ungefär "nationellt identitetsnummer". I en del andra länder kallas de ungefär "(social)försäkringsnummer", eftersom bidragsmyndigheter ofta varit de som infört numren, varvid de sedan använts av fler, såsom skattemyndigheter och de som redovisar skatt åt andra, såsom banker och arbetsgivare.
Personbeteckningen (finska: henkilötunnus) har elva tecken (DDMMÅÅSNNNK). De första sex siffrorna är födelsedatum i ordningen dag-månad-år. Sedan har man en symbol för århundrade, "+" för 1800-talet, "-" för 1900-talet och "A" för 2000-talet. Efter det följer tre siffror (den sista av dem är udda för män och jämn för kvinnor) samt ett kontrolltecken som kan vara en siffra eller en bokstav.
