Pilkoger Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet pilkoger

1. Fördelarna med att använda slunga är att det är ett vapen som är lättare att transportera än pilbåge, den kräver mindre skötsel, kan användas i alla väder, är lättare (kan till exempel bäras som ett pannband) och billigare att framställa och ammunitionen är också lättare och billigare att framställa. Det är möjligt att improvisera när det kommer till ammunition och välja lämpligt föremål på marken, t.ex. naturliga stenar. Det tar också kortare tid för en slungare att avfyra ett skott än för en pilbågskytt, slungarna kan på så sätt vara mer effektiva och flexibla. Slungan är okänslig mot väder och vind till skillnad mot pilbågar och armborst. Det är ovanligt med skador och i de fall skador skulle uppstå är slungan lätt att ersätta. Ammunitionspåsen sticker inte ut så mycket från kroppen och på så vis lider man mindre risk att bli upptäckt vid överraskningsanfall, jämför med ett pilkoger. Slungaren behövde bara en hand för att hantera sitt vapen, och det är betydligt tystare än andra projektilvapen. (källa)
2. Statyn föreställer solen och ljusets gud Apollon som bågskytt med pilkoger på ryggen och resterna av en pilbåge i vänsterhanden. Han är klädd i en kort mantel (klamys), som hålls samman av ett spänne på högra axeln och som faller ned på ryggen. På fötterna har han sandaler av typiskt romerskt snitt ("pseudo-krepides"). Han vilar på höger ben och håller höger underarm mot en stubbe av en lagerbärsbuske, på vilken en orm ringlar. (källa)
3. Iturbide kröns till kejsare med namnet Agustín I. Användandet av uttrycket Imperio och titeln kejsare kommer av en sökande efter en koppling till det svunna aztekiska imperiet och dess storhet. Man säger att Iturbide har bestigit Moctezuma II:s tron, och hans hustru porträtteras med fjäderskrud och pilkoger, uttryck av neo-aztekismen, det vill säga sökandet efter kulturella rötter i den förspanska tiden. I början av 1823 lanserar Antonio de Santa Anna ett förslag till en omvandling till republik och flera av de tidigare upprorsmännen ansluter sig till detta. Inför denna nya situation abdikerar Agustín I och lämnar landet. (källa)
4. Belägringen av Jerusalem verkar ha slutat utan någon större strid och vad som hindrade den massiva assyriska armén från att inta staden har länge debatterats. Enligt gamla testamentet skall staden ha räddats av en ängel som en natt nedsteg från himmelen och dräpte 185 000 assyriska soldater utanför Jerusalems portar. Den grekiske historikern Herodotos skrev att belägringen misslyckades då det assyriska lägret drabbades av en epidemi av möss som åt deras bågsträngar och pilkoger. Det har diskuterats om berättelsen om möss egentligen handlar om att den assyriska armén drabbades av någon form av pest. En annan teori är att en ny egyptisk armé närmade sig och att assyrierna därmed tvingades dra sig tillbaka. Att belägringen skall ha slutat i ett större assyriskt nederlag verkar osannolikt då de samtida babyloniska källorna som mer än gärna berättar om assyriska förluster inte nämner belägringen över huvud taget. (källa)