Plasta synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas plasta

Plasta uttalas plasta -de.

Plasta betyder belägga el. behandla med plast.

Ordformer och varianter av plasta

Plasta är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet plasta

En av kritiserade detaljer är krav på att slanggurkan inte får vara krokig, det påverkar ju knappast smak eller näringsvärde. Det finns dock ett tekniskt motiv för detta: Storproducenternas förpackningsmaskiner som plastar in gurkor, som ska levereras till detaljhandeln, klarar inte av arbetet med mindre än att gurkan är någorlunda rak.

En samlarbild eller samlarkort är ett litet kort, ofta av papp, ibland plastat eller laminerat, med bilder som föreställer specifika personer, platser eller ting (fiktiva eller verkliga) och med en kort beskrivning av bilden, tillsammans med annan information, skapade för att samlas, köpas, säljas och bytas. Vanliga motiv är exempelvis idrottare, filmstjärnor (så kallade filmisar), fantasifigurer eller maskiner som båtar, bilar, flygplan etc. Ofta ges de ut i serier, i begränsade (om än stora) upplagor.

Barn och ungdomar som kissar på sig och som har blivit stora nog att uppleva detta som ett problem – i regel kring sex års ålder – bör få hjälp. Oftast innebär detta en individuellt avpassad nattblöja men även plastade lakan kan vara till hjälp. I Sverige är den instans som i första hand ska hjälpa barnen primärvården eller, för barn i skolåldern, skolhälsovården. När distriktsläkare, skolsköterska eller skolläkare inte lyckas komma till rätta med problemet remitteras vidare till närmaste barnmottagning. Det är också möjligt att själv söka till barnmottagningen.

En rundbalspress är ett jordbruksredskap som är avsett för skörd av vall, halm och liknande. Maskinen producerar cylindriskt formade balar, omslutna av nät eller garn, med en diameter på cirka 130 centimeter (rundbalar) . För att utestänga syret vid ensilagetillverkning plastas balen med sträckfilm i en plastningsmaskin strax efter pressningen.

Diskstället finns i många olika utföranden, allt ifrån korslagda träribbor mellan vilka tallrikar kan stå upprätt, till helgjutna ställ i plast. På grund av den stora mängden fukt som diskstället utsätts för, ställs speciella krav på materielet. Diskställ i trä är ofta impregnerade med linoljebaserade produkter, vilket ger en vattenavvisande yta, och de i metall är vanligen förzinkade. Även hybrider förekommer i form av ett ställ i metalltråd som blivit plastat. Ett känt sådant diskställ är Elfa, som Nisse Strinning formgav på 1940-talet, när han studerade på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

Häftmassa, även kludd (samt ett antal dialektala ord), är en återanvändningsbar massa som fungerar som ersättning för tejp, lim, häftstift och magneter. Vid användning delas och formas häftmassan ofta till små kulor och används främst för att fästa papper, affischer, vykort och andra tunna saker på väggar eller andra ytor. Häftmassa kan ge fläckar på papper som inte är bestruket eller plastat, såsom vissa tapeter. Den kan även användas till att ta bort smuts från exempelvis teckningar.

De flesta galiameloner väger omkring 1 kg. Melonens mognad avgörs genom färgen och doften. Galiameloner är hållbara, men efter uppskärning bör de plastas in och förvaras kallt för att smaken ska bevaras.

Pappret i sig kan även ha andra varierande egenskaper, vanligt är att man använder sig av plastade papper, som ger släta bilder och kortare fixer- samt sköljtider än fiberpapper, papper utan plastlager. Detta ger å andra sidan en djupare svärta än det plastade pappret.