Vad betyder och hur uttalas pluggskola
Pluggskola uttalas plugg|skola.
Ordformer och varianter av pluggskola
Singular
- pluggskola
- obestämd grundform
- pluggskolas
- obestämd genitiv
- pluggskolan
- bestämd grundform
- pluggskolans
- bestämd genitiv
Plural
- pluggskolor
- obestämd grundform
- pluggskolors
- obestämd genitiv
- pluggskolorna
- bestämd grundform
- pluggskolornas
- bestämd genitiv
Pluggskola är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet pluggskola
I perioden ersattes enhetsskolan med grundskolan. Det skedde successivt från 1962. En orsak var brister i det dåvarande skolsystemet, en annan var betydelsen av likvärdig utbildning. Även gymnasiet förändrades. Ett tema under 1960- och 1970-talets debatt, som präglades av vänstervindar och kritik mot auktoriteter, var att skolan borde vara skapande och engagerande. Dessa tankar vävdes samman med andra emancipatoriska och pedagogiska idéer från John Dewey, Paulo Freire och Ivan Illich. Dewey betonade vikten av att utgå från barnens behov och att utbildning både bör syfta till yrkesmässig kompetens och medborgerlig kompetens. Han är också känd för uttrycket "learning by doing". Freire föreslog en "frigörande" pedagogik där eleven betraktades som medskapare av kunskap. Illich ville riva skolans murar och öppna den för det omgivande samhället. Generellt fanns en vision om en skola där eleven sattes i centrum, med mer elevansvar och mer självständigt arbete. En reaktion mot dessa trender och visioner var den så kallade kunskapsrörelsen, Kunskap i skolan, som anfördes av en grupp socialdemokrater. Under debatten kom begreppen flumskola och pluggskola att polemiskt ställas mot varandra. Skillnaden ansågs vara att flumskolan betonar personlighetsutveckling på bekostnad av inlärning (och motsatsen för pluggskola). Debatten ledde till frågor om kvalitet i lärandet och det hela kulminerade i den nya läroplanen Lpo 94, som präglas av ett nytt förhållningssätt till kunskapsbegreppet. Allmänt sett rådde utbildningsoptimism under den här perioden eftersom det ansågs löna sig med utbildning. Betygsdebatten var livlig, inte minst efter att betygen avskaffades i grundskolan 1970 (utom i årskurs 3 och 6). Debatten om SO-ämnet som förts sedan 1960-talet landade 1980 i beslutet att det skulle vara ett helintegrerat ämne - vilket Kunskapsrörelsen hade motsatt sig. Runt 1980, då Britt Mogård (M) var skolminister, tillsattes även en arbetsgrupp för normbildning och normöverföring i skolan. Gruppen, som bestod av forskare och praktiker, var eniga om att skolan hade ett fostringsansvar.
