Portöppning synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas portöppning

Portöppning uttalas port|öppn|ing.

Ordformer och varianter av portöppning

Portöppning är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet portöppning

En dörr (vikdörr) (av fsv. dyr) är en rörlig vertikal skiva som används för att tillsluta en öppning exempelvis i en husvägg, mellan två angränsande rum eller mellan in- och utsidan av ett skåp. En port är en större öppning som används som ingång till en byggnad, men kan också syfta på den dörr som används för att tillsluta portöppningen. Ytterdörren har normalt en isolerande funktion eftersom den måste stå emot kyla och vind, samtidigt som många önskar den estetisk på grund av dess synlighet.

Köpmannen Peter Baumgardts hus finns nämnt 1681. Stadens magistrat beslöt år 1760 att ett brandhus, Kalmars första brandstation, granne med rådhuset, skulle uppföras. Huset erhöll sitt nuvarande utseende på 1830-talet. Det renoverades då med anledning av Karl XIV Johans besök. Inför kungens besök snyggades staden upp och "spruthuset" försågs med den gavelkuliss som vi ser idag. Bland annat försågs skärmgaveln mot Stortorget med hörnpilastrar. Byggnaden är uppförd i korsvirke och trä och har pulpettak mot gården. Ursprungligen dominerades fasaden av stora välvda portöppningar utformade med hänsyn till husets funktion som brandstation. Portarna sattes igen och nya ingångar togs upp då brandhuset 1889 inreddes till köttbesiktningsbyrå. Vinden är bevarad med den ursprungliga interiören. Under av en period av 60 år fungerade byggnaden som köttbesiktningsbyrå, där man synade torghandelns kött. Med anledning av denna verksamhet fick huset smeknamnet Synagogan. Delar av huset inreddes också under denna period med allmänna toaletter med entré från promman mot grannen i väster.

Stora Stenskjulet är en byggnadsminnesmärkt fastighet sedan 1935 inom kvarteret Förrådsbacken på Östermalm i Stockholm, i den så kallade Radiohusparken mellan Radiohuset och TV-huset. Fastigheten uppfördes som tygförråd 1750, enligt arkitekten Th. Cunninghams ritningar. Byggnaden ingick tillsammans med Karl Johansförrådet och Krutkällaren tidigare i en krut- och kulfabrik som fanns kvar till början av 1900-talet. Vinden inreddes och försågs med takkupor 1754. I söder har förrådet tillbyggts, troligen under 1800-talet. Stenskjulet ombyggdes 1963 till personalmatsal i samband med att radiohusets andra etapp blev klar. I de gamla portöppningarna insattes fönster och interiören ombyggdes helt. Ett mindre vindfång tillbyggdes på östra fasaden 1979.

Byggnadsdelen mot Tulegatan skulle utgöra anläggningens huvudbyggnad. Johan Laurentz gav fasaden en enhetlig komposition med frontonpryda mitt- och sidopartier, mjukt rundade hushörn och sandstensutsmyckade välvda fönster. De rundbågiga fönstren och portöppningar i bottenvåningen påminner om influenser från USA, speciellt amerikanen Henry Hobson Richardsons kraftfulla arkitektur. Två stora portaler leder in till bakgården, däremellan anordnades den pampiga huvudentrén. Fasaden förändrades på 1940-talet och har idag ett enklare utseende, bland annat finns inte frontonerna kvar.

Vidare uppfördes 1899–1903 Oskar II:s docka, med en längd av 101,23 meter, 20,78 meter bred portöppning och djup till tröskel på 7,5 meter. Den förlängdes 1903–1905 till en längd på 125,1 meter och 1933–1934 till en längd av 140,1 meter. Ett min- och artilleriförråd uppfördes, vid vilken man från 1910 tillverkade torpeder.