Predikan Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet predikan

1. Fram till början av 1900-talet hölls hela begravningsakten vid den öppna graven på kyrkogården och det kortare griftetalet hölls då där. För bara cirka 100 år sedan kunde också istället ofta hållas likpredikan från predikstolen i anslutning till begravningen som oftast ägde rum på söndagar. (källa)
2. I Svenska kyrkan börjar nattvardsgudstjänster med syndabekännelse och förlåtelse (så kallat infogat skriftermål). Nästa huvudmoment är bibelläsning, ofta en text från Gamla testamentet, en från brevlitteraturen (episteltext) och en från evangelierna (evangelietext) och därefter en predikan. Därefter kan trosbekännelsen – credo – läsas, antingen den apostoliska eller den nicenska och följs ofta av kyrkans förbön och därefter av själva nattvardsgudstjänsten som inleds med en nattvardsbön, där bland annat instiftelseorden och Fader vår ingår. Traditionellt samlas man sedan i koret för att ta emot nattvarden, det förekommer också att prästen går ner till församlingen med nattvardsgåvorna. Gudstjänsten avslutas med tackbön och välsignelsen. (källa)
3. Homiletik (homiletisk) är läran om predikan. I kristet språkbruk är homiletik läran om predikokonst, och har som ämnesområde influerats av retorik och psykologi. Beteckningen homilet kan antingen avse en predikant eller en forskare/lärare i homiletik. Uttrycket homiletik som läran om predikan uppstod på 1600-talet. (källa)
4. Vanligen betyder imam präst eller böneledare, men benämningen har ingenting med prästerskap att göra. Imamens ursprungliga förrättning är att vara ledare av den gemensamma bönen i moskén, varvid han står framför de övriga, med ryggen vänd åt dem och de följer efter alla hans rörelser. I de stora moskéerna finns två imamer, en för de fem föreskrivna dagliga bönerna och en för den predikan, som skall hållas varje fredag (jämför khutba). (källa)
5. En julbön är en gudstjänst på julaftons eftermiddag. Julbönens utformning kan variera men huvuddelen brukar bestå av sång, läsning av julevangeliet och predikan, dessutom förekommer på många håll även julspel. Tillsammans med julnattsmässan har julbönen popularitet ökat i Svenska kyrkan. (källa)
6. I början av 1500-talet tog den franciskanske munken Matteo di Baschi ett beslut som skulle få långtgående konsekvenser och förändra inte bara hans eget liv, utan även klosterväsendet. Han ville leva ett ännu strängare och enklare liv än det han levde i sitt franciskankloster. Han ville ägna sig åt predikan och att ta hand om de allra sjukaste av de sjuka. Han ville skapa en ny orden. Av rädsla för att hans idé inte skulle bli väl mottagen gömde han sig en tid hos eremiter. Rädslan byttes dock i glädje och år 1525 blev han grundaren av kapucinorden som kom att bli en gren av franciskanorden. Idag finns det cirka 14 000 kapuciner i världen, och av dessa över 500 i Polen. En av de mest omtalade kapucinerna är Padre Pio som år 1918 enligt omstridda uppgifter fick Kristi fem sår på sin kropp och som senare kom att bli helgonförklarad av påve Johannes Paulus II år 2002. (källa)
7. Ofta låg den dualistiska grundåskådningen undanskymd men överallt kännetecknades rörelsen av stark fiendskap mot det katolska prästerskapet och hierarkin och även mot kyrkans helgon-, relik- och sakramentväsen. I sin gudstjänst lade de huvudvikten på predikan och bön. De skall även ha värderat fastor högt. (källa)
8. Kongregationalismens idéer utvecklades mot slutet av 1500-talet av Robert Browne och Henry Barrowe, vilka i bibeln ansåg sig kunna finna en uttrycklig lag om kyrkan. Varje församling av bekännande kristna, som med Gud och varandra slutit ett frivilligt förbund, är enligt kongregationalisterna Kristi andliga kropp och har Kristus som sin ende ledare. Allt beroende av staten och kyrkliga myndigheter avvisas. Församlingens medlemmar väljer pastorer, ledare, äldste och diakoner och avgör alla kyrkliga frågor, även i fråga om bekännelsen. Gudstjänsten ordnades med puritansk enkelhet, med predikan, bön och sång. Särskilt betydelse fick den grupp, som under ledning av John Robinson slog sig ned i Leiden 1609 och varav en del, "pilgrimsfäderna" under William Brewster 1620 emigrerade till Plymouth i New England. (källa)
9. Samtalsämnena varierar stort, men kan utöver alldagliga saker handla om dagens predikan och sång och liknande. (källa)
10. I den kristna kyrkan är långfredagen en sorgedag. I Svenska kyrkans evangeliebok är temat Korset och långfredagsgudstjänsten är en unik gudstjänst, där alla uttryck för glädje har bortfallit: endast psalmsång, textläsning, predikan, trosbekännelse och förbön (ofta i form av litanian) förekommer. Ofta hålls gudstjänsten på eftermiddagen för att koppla samman den med den tidpunkt då Jesus dog, den nionde timmen. På kvällen kan kyrkan anordna gravläggningsgudstjänst. Allvaret och sorgen understryks av att altaret endast dekoreras med fem röda rosor som symboler för de sår Jesus fick då han korsfästes. Textilerna som används är svarta, det spelas ingen orgelmusik och kyrkklockorna används inte. (källa)