Synonymer till profan
Vad betyder och hur uttalas profan
Profan uttalas pro|fan [-a´n] -t -a.
Profan betyder icke kyrklig, lekmanna-, världslig och oinvigd.
Ordformer och varianter av profan
Profan är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet profan
Kantat (festkantat) (av lat. canto "sjunga", it. cantare) betecknar en måttligt lång komposition skriven för solosång, kör och orkester, med berättande text. Kantater har oftast flera satser. En kantat kan vara profan (kammarkantat), men ett betydande antal kantater är skapade inom det sakrala området (kyrkokantat).
Traditionellt har kyrkklockor även haft en profan funktion i det civila samhället, till exempel användes de förr för att sammankalla folk vid katastrofer. En annan profan användning är slagklockor för tornur i rådhus, kyrkor et cetera. Denna användning har dock kyrklig bakgrund, i det att munkarna behövde dessa klockslag för sina regelbundna uppgifter under dagen, som bönestunder och liknande. Slagklockor ingår också i klockspel. Vällingklockan på stora gårdar, som förr användes för att sammankalla gårdsfolket vid middagsservering och liknande är också en civil användning av klockan.
Profan kör, kör som inte har någon formell anknytning till något religiöst samfund.
Madrigal, herdesång (från it. mandra, boskapshjord) är en vokal profan polyfon musikform med italienskt ursprung. Den har rötter i flera medeltida visformer i norra medelhavsområdet, bland andra, dock indirekt, Trecento-madrigalen i trettonhundratalets Florens, men framför allt frottolan. Ursprungligen var lyriken bunden till en viss versfot men blev snart friare till sin utformning.
Oblat kommer från medeltidslatinets (hostia) oblata, från latinets oblatus, "framburen", härlett från offero, "bära fram". Ordet kan ha flera betydelser, av både sakral och profan art.
Den nutida svenska prästkragen med tillhörande elva var från början en vanlig vit halsduk som virades om halsen så att dess ändar stack fram från kaftanens ståndkrage, som ett par flikar eller snibbar under hakan. Under 1600-talet började dessa stärkas, blev rektangulära och mycket breda, men blev med tiden mindre i storlek. Under 1800-talets första hälft bestod kragen av en mjuk halsduk och en därtill fogade lösa parallella flikar, en så kallad elva, hela prästkragen kan då även benämnas elva. Från 1800-talets slut började man stärka kragen och även använda en vanlig frack-krage knäppt fram, mot vilken den lösa elvan knöts. Från 1930-talet började frack-kragen anses profan och en krage av engelsk modell, knäppt i nacken började då också användas. Denna krage, "rundkragen" kunde utan elva och till svart skjorta och kavaj användes som prästens vardagsdräkt.
Profan (av latin profanus, oinvigd, ohelig) är motsats till begreppet helig, sakral, det vill säga världslig, utan religiöst eller kyrkligt syfte. Profan var ursprungligen det land som låg utanför ett tempelområde (pro, utanför och fanus, helgedom). Att profanera är att vanhelga.
Profan på Engelska
- secular, profane
