Vad betyder och hur uttalas prosttitel
Prosttitel uttalas prost|titel.
Ordformer och varianter av prosttitel
Singular
- prosttitel
- obestämd grundform
- prosttitels
- obestämd genitiv
- prosttiteln
- bestämd grundform
- prosttitelns
- bestämd genitiv
Plural
- prosttitlar
- obestämd grundform
- prosttitlars
- obestämd genitiv
- prosttitlarna
- bestämd grundform
- prosttitlarnas
- bestämd genitiv
Prosttitel är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet prosttitel
Jonas Fors, född 1927 i Nässjö, död 1991 i Växjö, var en svensk präst (domkyrkokomminister i Växjö, från 1989 med prosttitel). Han var välkänd under flera årtionden i Växjö stift genom sin utåtriktade och folkliga verksamhet, bland annat som skribent i Smålandsposten. Genom att kombinera sin prästgärning med ett stort idrottsintresse nådde han tusentals människor, bland annat med konfirmandundervisning i ishockeypojklags avbytarbås. Vid valet av biskop i Växjö 1991 röstade Jonas Fors på en för statskyrkan och regeringen oacceptabel kandidat, kvinnoprästmotståndaren Dag Sandahl, eftersom Fors menade att även minoriteten skulle företrädas i en demokrati.
Böklin blev 1818 student och 1820 filosofie magister i Lund. Han utnämndes 1820 till kollega och 1832 till rektor vid Kristianstads skola. Böklin prästvigdes 1830 och blev 1840 kyrkoherde i Köpinge och Lyngsjö, en post han tillträdde 1843. Han fick 1849 prosttitel. Böklin, som var en av 1800-talet stora svenska pedagoger, var verksam som läroboksförfattare och -utgivare. Under sin tid som rektor vid Kristiansstads skola utvecklade han skolvändendet där genom inrättandet av en "allmän barnskola", kombinerad med ett lärarseminarium för utbildning av lärare i växelundervisning, samt 1835 en borgarskola för hantverkslärlingar, den första i sitt slag i landet. Sin framstegsvänliga uppfattning i undervisningsfrågor utvecklade han i en serie artiklar Om folkbildningen (1840) i den liberala tidningen Skånska posten, som han varit med om att grunda. Han kom att spela en viktig roll i Fredrika Bremers utveckling, dels som handledare av hennes studier, dels senare genom deras personliga kontakt.
Beckman blev 1830 student i Uppsala, 1836 filosofie magister och 1837 docent i teoretisk filosofi. 1841 tog han teologie kandidatexamen och lät prästviga sig samt överflyttades till den teologiska fakulteten som docent i dogmatik och moralteologi. Mot slutet av 1841 utnämndes han till lektor i filosofi och 1842 till samma befattning i teologi vid gymnasiet i Skara. 1847 blev han adjunkt i teologi vid Uppsala universitet och fick strax därpå prosttitel.
Redan strax efter sin födelse inskrevs han vid Livgardet (där hans far då var regementspastor), och 1788 hade han rustmästares grad vid nämnda regemente. År 1804 blev han student i Uppsala och ägnade sig därefter till en början åt medicinska studier, men lät, enligt faderns önskan, prästviga sig 1807. År 1818 utnämndes han till komminister i Bärbo församling av Strängnäs stift, och 1821 kallades han av greve Nils Bonde till pastor i Mörkö församling i nämnda stift. Ekström kom därefter i kontakt med framstående vetenskapsmän och fann tillfälle att idka vetenskapliga studier, vilka satte honom i stånd att ordna sina iakttagelser "från trettio års jakt". År 1826 lät han i Vetenskapsakademiens handlingar införa uppsatsen Strödda anteckningar om svenska flyttfoglarna etc. (fortsatt 1827 och 1829), "en värdefull observationsserie af 17 år öfver det rörligaste elementet i vår fauna". År 1828 utgav han en Beskrifning öfver Mörkö socken i Södermanland, vilket arbete, såsom han själv säger, förvärvade honom en prosttitel (1829) och, vad han högre värderade, ledamotsskap i Vetenskapsakademien (1830).
