Protektionist synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas protektionist

Protektionist uttalas pro|tekt|ion|ist [-is´t] -en -er.

Ordformer och varianter av protektionist

Protektionist är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet protektionist

Protektionister menar ofta att det kan vara motiverat att skydda vissa inhemska industrier från utländsk konkurrens genom så kallade skyddstullar i dessa industriers uppväxtfas. Dessa kallas i folkmun för uppfostringstullar, och dess förespråkare brukar peka på till exempel Sydkorea som ett land som lyckats industrialisera sig med hjälp av dessa. När industrierna vuxit och blivit konkurrenskraftiga skall tullskyddet i teorin avskaffas, och internationell konkurrens tillåtas. Man hoppas att om man genom att låta ett fåtal industrier växa ifred, man kan få spridningseffekter till övriga ekonomin. Man menar också att i princip alla idag industrialiserade länder använde sig av uppfostringstullar under sin industrialisering. Storbritanniens textilindustri innan industrialiseringen hade tagit fart, var till exempel tvunget att skyddas mot de mer konkurrenskraftiga indiska producenterna för att kunna komma igång. Hade inte denna textilindustri kommit till skott, så hade industrialiseringen antagligen inte kommit till stånd alls menar vissa, i alla fall inte där och då. Detta eftersom den brittiska textilindustrin var startmotorn för västerlandets industrialisering.

Pehrson representerade Bräkne domsagas valkrets i andra kammaren 1879–1908. Helt sympatiserande med den tidens lantmannapartis tendenser, kom han, tack vare sin goda talegåva, att snart inom partiet intaga en framskjuten ställning och insattes 1885 i statsutskottet, som han sedermera ända till 1908 tillhörde (med undantag av 1888–1889, då han hade plats i lagutskottet), och var från 1898 dess vice ordf. Vid tullstridens utbrott anslöt sig Pehrson till protektionisterna, dock med så föga entusiasm, att han efter Lantmannapartiets sprängning stannade kvar inom Gamla lantmannapartiet. Sträng sparsamhetsivrare och försiktig i fråga om militära anslagskrav, understödde Pehrson visserligen efter mycken tvekan det 1892 antagna härordningsförslaget, men bidrog 1901 till, att K. M:ts ursprungliga förslag väsentligt reducerades.

När han invaldes i första kammaren av protektionisterna i Stockholms stadsfullmäktige 1887 var det mot Oscar II:s vilja. Kungen ville inte att Bildt, som nära vän till kungafamiljen, skulle engagera sig i ett parti som bekämpade regeringspolitiken och han fick löfte av Bildt att denne inte skulle ansluta sig till något parti. Bildt deltog dock i möten med första kammarens tullvänliga grupp.

Persson bosatte sig 1874 på gården Stallerhult som låg i hans födelseförsamling. Gården ägdes av hans svärfar men när denne avled 1879 övertog Persson gården. Han hade haft flera kommunala uppdrag, när han 1881 av Vartofta och Frökinds domsagas valkrets valdes till ledamot av andra kammaren, som han oavbrutet tillhörde ända till 1918. Som protektionist deltog Persson 1888 i nya lantmannapartiets bildande, men då han var stark sparsamhetsivrare och av politiskt moderat kynne, drogs hans sympatier snart mera åt det gamla lantmannapartiet, till vilket han anslöt sig 1892. Av det genom sammanslagningen 1895 förenade partiet invaldes han 1899 i förtroenderådet och hade från 1912 samma funktion i lantmanna- och borgarpartiet.

Protektionisterna var de som ville införa tullar, och på den sidan befann sig de konservativa. I konservativ och merkantilistisk anda ansåg de att den svenska jorden och produkterna av det svenska arbetet måste bevaras inom landets gränser. Medlet för det var framför allt tullar, som skulle göra billigare utländska produkter dyrare och förmå fler att köpa svenska varor.

Cavallis främsta insats gjordes i bevillningsutskottet, där han i många år var den ledande kraften. Han var en övertygad protektionist och bidrog i hög grad till tullskyddssystemets utformande i Sverige. Han var även en framgångsriks privatekonom, och satt i ett stort antal bolagsstyrelser.