Vad betyder och hur uttalas protestnot
Protestnot uttalas pro|test|not -en -er.
Ordformer och varianter av protestnot
Singular
- protestnot
- obestämd grundform
- protestnots
- obestämd genitiv
- protestnoten
- bestämd grundform
- protestnotens
- bestämd genitiv
Plural
- protestnoter
- obestämd grundform
- protestnoters
- obestämd genitiv
- protestnoterna
- bestämd grundform
- protestnoternas
- bestämd genitiv
Protestnot är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet protestnot
Högern och Folkpartiet var mycket kritiska till det ryska besöket. Särskilt avvisande var Hjalmarson, som i en serie uppmärksammade uttalanden kritiserade Sovjetunionen. Han spelade dessutom en framträdande roll inom den så kallade Augustikommittén som bildats i syfte att bilda opinion mot statsbesöket. Efter ett tal i Stockholms konserthus i juli 1959 kallades den svenska Moskvaambassadören upp till den sovjetiska utrikesministern för att motta en skarpt formulerad protestnot, och Chrusjtjovs planerade statsbesök inställdes.
Den 26 april offentliggjordes rapporten och regeringen överlämnade en protestnot till Sovjetunionen. Vid utrikesnämndens möte den 20 maj gick Palme till angrepp på ledamoten i kommissionen Carl Bildt (m) som rest till USA i april och där diskuterat den svenska säkerhetspolitiken med bland andra företrädare för CIA. Palme menade att det var olämpligt att resa innan Sovjet hade svarat på noten eftersom Bildts resa kunde användas av Sovjet för att ifrågasätta vems ärenden Sverige gick. Bildt förklarade att han tänkte fortsätta resa utomlands utan att fråga statsministern om lov. Den 26 maj gjorde regeringen ett uttalande där man fördömde Bildts resa till USA.
År 1976 utnämndes han till UD:s folkrättssakkunnige, en särskild befattning som hade inrättats i UD 1919. År 1982 utsågs han till ambassadör. Under sitt mer än tioåriga innehav av posten som UD:s folkrättssakkunnige drev han i synnerhet säkerhetspolitiska frågor: till exempel utvidgningen 1979 av det svenska territorialhavet från 4 till 12 nautiska mil samt striktare så kallade IKFN-regler till skydd för det svenska territoriet mot främmande ubåtsintrång. Han höll i pennan vid författandet av Sveriges båda protestnoter till Sovjetunionen dels den 5 november 1981 efter U 137:s grundstötning i Karlskrona skärgård, dels den 26 april 1983 efter ubåtsincidenterna i Hårsfjärden i Stockholms skärgård i oktober 1982. Han har i debattartiklar och annorstädes framfört sin fasta övertygelse att det var sovjetiska ubåtar som under en lång tid på 1970–80-talen kränkte Sverige. Denna åsikt baserad på hans tjänst i både Försvarsstaben (Op 2) och UD, därmed underkännande den vitt spridda uppfattningen att det rört sig om "minkar och västubåtar".
