Räffla synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Hittade 2 varianter av ordet räffla.

Vad betyder och hur uttalas räffla

Räffla uttalas räffla -n räfflor.

Räffla betyder fåra och ränna.

Ordformer och varianter av räffla

Räffla är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Vad betyder och hur uttalas räffla

Räffla uttalas räffla -de.

Räffla betyder mest i perf. part. och förse med räfflor.

Ordformer och varianter av räffla

Räffla är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet räffla

De första egentliga granatkastarna (Minenwerfer) konstruerades före 1910 och avsågs närmast att användas vid anfall mot fästningar, förstöring av taggtrådshinder och dylikt. Den hade 25 cm kaliber och 100 kg tung granat med 500 meters skottvidd. 1911 konstruerades för fästningsförsvaret en medeltung pjäs om 17 cm kaliber, en 50 kilos projektil och 1000 meter skottvidd. Vid krigsutbrottet 1914 hade Tyskland dessutom färdigkonstruerad en för verkan mot levande mål avsedd, lätt granatkastare om 7,5 cm kaliber med 5 kilo projektil och 1300 maximiskottvidd. Dessa, senare förbättrade granatkastare hade eldrörsrekyl, räfflade lopp och laddades från mynningen. För Frankrike kom de tyska Minenwerfer som en obehaglig överraskning. Efter en rad försök framställdes dock även här granatkastare, canons de tranchée, skyttegravspjäser av ungefär samma verkningsförmåga som de tyska. De var dock i regel tyngre, utan eldrörsrekyl, slätborrade och hade vingstyrda projektiler.

Höstfibbla (Leontodon autumnalis) är vanlig i hela Norden, särskilt på torr, gräsbevuxen mark och vid vägkanter. Den skiljer sig från maskrosor genom smalare och oftast grenig stängel, längre och smalare rosettblad samt mindre blomkorg. Frukten är mycket smal, på längden räfflad och mellan räfflorna tvärstrimmig. Dess flygfjun är en gulröd fjäderpensel som är oskaftad och lätt faller av. Blommorna har en svag, violartad, något bitter vällukt. I det nordligaste Skandinavien, särskilt i fjälltrakterna, uppträder denna art ofta med en holk som är tätt luden av svartgråa hår, varieteten Leontodon autumnalis var. taraxaci.

Isräfflor är en ytform som finns på berg och avslöjar att området en gång varit täckt av en inlandsis. De har bildats av stenar och block som varit infrusna i inlandsisens botten, men följt med vattenströmmarna när isen smält och repat upp berghällen. Räfflornas riktning avslöjar på detta sätt inlandsisens avsmältningsriktning. Om man på samma häll har isräfflor som korsar varandra betyder det att de inte har bildats vid samma tillfälle, utan kan vara spår efter flera olika nedisningar.

Kanonröret eller eldröret är den viktigaste delen av en kanon. De är nästan alltid tillverkade i någon mycket tjock metall. Gamla tiders kanoner kunde ofta ha väggar som var uppåt en halv decimeter tjocka. I dessa stoppade man i runda kanonkulor (äldre benämning lod). Modernare kanonrör är inte lika tjocka och är dessutom betydligt smidigare. Modernare kanonrör är inte heller gjorda för kanonkulor utan istället för projektiler. Insidan på modernare kanonrör äräfflad i spiralform. Räfflornas uppgift är att sätta projektilen i rotation för att den inte skall tumla utan träffa målet med spetsen först.

En kavel (brödkavel) är ett redskap som ofta används inom bakning för att platta ut deg. Den består av en genomborrad cylinder som rullar fritt kring en axel med handtag i ändarna. Kaveln är oftast gjord av trä, men finns även i plast, metall och kombinationer av dessa. En knäckebrödskavel eller kruskavel är en kavel avsedd för knäckebrödsbak. Cylindern är inte slät utan knagglig. Punkter bildas som skapar sammanhållande länkar mellan kakornas över- och undersida. För tunnbröd används en randkavel med räfflor för att åstadkomma en jämn och tunn utkavling. En mönsterkavel är en kavel vars yta inte är slät utan skapar ett mönster på ytan man rullar över. Man kan normalt bara rulla över en gång för att skapa avsett mönster. Dessa kavlar används vanligast inom tårtdekorering och görs vanligen av plast.

Ankarspik är en spik med räfflor för att försvåra att den dras ur vid belastning eller när virket skjuvar sig. Ankarspiken används till olika hålband eller byggbeslag vid trähusbyggnad.

På 1500-talet uppfanns i Spanien luntlåset som var första upphovet till gevärslåset. Nästan samtidigt med luntlåset uppfanns hjullåset som medförde den fördelen att man slapp använda levande eld (lunta). Vid detta slags lås uppkommer eld genom friktion mellan svavelkis och ett roterande, räfflat stålhjul. På 1600-talet uppfanns vidare det spanska flintlåset (snapplåset). Vid dessa lås uppstår eld genom slag mellan flinta och eldstål.

Så länge alla eldvapen hade slätborrade eldrör (pipor) kunde sfäriska projektiler användas, men när eldrören försågs med spiralvridna räfflor övergick man till att använda avlånga spetsiga projektiler. Genom räfflingens utformning erhöll projektilen en rotation vilken genom gyroverkan (gyroskop) stabiliserade den i banan.

Den skiljer sig (ofta) från till exempel diskhon genom minst en lutande sida försedd med räfflor som på en tvättbräda. I vissa fall kan tvättbrädan finnas på sidan. Tvätthon är normalt även större och djupare.

Ordet krenelering kommer från franskans créneler, som betyder 'förse mur med tinnar', 'räffla', och innan det från fornfranskans crenel 'inskärning'.

Räffla på Engelska

groove

 

groove

shoes with ribbed soles