Radikal Synonymer Betyder Uttal

• drastisk
• genomgripande
• revolutionerande

Hur används ordet radikal

1. Glasnost ökade folkets frihet, bland annat genom en utökad yttrandefrihet. Detta var en radikal kursomläggning, då styrning av vad man fick säga och undertryckande av kritik mot regimen tidigare hade varit en central del av det sovjetiska styrelsesystemet. Även massmedierna fick större frihet. (källa)
2. Högerpopulism (högerpopulist) eller radikal högerpopulism är en politisk ideologi och strategi som motsätter sig existerande politiska konsensus med ett starkt visat motstånd mot vad de menar är etablissemanget. Kännetecknande för högerpopulism är dess argumentationsstrategi (se välfärdschauvinism). Det rör sig om politik med enkla lösningar på svåra politiska problem genom en ideologi som föreskriver två homogena, antagonistiska grupper, ett vi-mot-dem-tänkande (folket mot eliten, svenskar mot invandrare, land mot land, arbetande mot bidragstagare) grundat i argument om det "sunda förnuftet". Ett högerpopulistiskt parti anspelar på ett tänkt "gap" mellan makthavare och en majoritet av folket, och är allmänt skeptiskt till den representativa demokratin. (källa)
3. Högerradikalism är politisk eller ideologisk beteckning som innebär att förena högeråsikter med en strävan efter radikal samhällsomvandling. Begreppet används ibland närmast synonymt med högerextremism, men beteckningen högerradikalism används även som specifik beteckning på politiska konservativa rörelser som verkar för sina idéer med lagliga och demokratiska medel. Detta torde särskilt gälla i tyskt språkbruk, eftersom Tyskland (till skillnad från bland annat Sverige) har en lagstiftning där politiska rörelser kan förklaras olagliga. Beteckningen högerradikal/rechtsradikal brukar då beteckna sådana organisationer som ej befunnits vara olagliga. (källa)
4. Jakobiner var en radikal och sedermera republikansk politisk gruppering (Club des Jacobins) under franska revolutionen, ledda av bl.a. Maximilien de Robespierre, i regeringsställning 1793-1794. Genom sin placering högt upp i nationalkonventet, tillsammans med bl.a. Cordelierklubbens företrädare, kallades de även "Berget". (källa)
5. Kloroform eller triklormetan, CHCl3, sammansättning av namnet på grundämnet klor och en förkortning av formyl (myrsyrans radikal). (källa)
6. Begreppet konceptuell konst innebar en expansion av begreppet konst på flera plan. Det är en konstform baserad på att idén, eller konceptet, tar överhanden över materiella eller estetiska överväganden. Den hade sina rötter i avantgardistiska rörelser under 1900-talets första hälft, exempelvis dadaism, fluxus, happening, minimalism och liknande institutionskritiska förhållningssätt. Ofta framhålls Marcel Duchamps praktik som en utgångspunkt. Ursprungligen var rörelsen en radikal företeelse som kritiserade den moderna konstens fokus på formalism och medium. Den propagerade för en konst som fokuserade på sociala och politiska frågor och var till sin form den första globala konströrelsen, eftersom den bestämt vände sig mot en västerländsk formkanon. Detta påstående har dock kritiserats, för trots att rörelsen uppstod på många platser vid ungefär samma tidpunkt, har ändå de engelskspråkiga konstnärerna kommit att inta en dominerande ställning. Detta har senare resulterat i försök att lyfta fram "bortglömda" konceptkonstnärer runt om i världen. (källa)
7. Varje medlem har lika stor bestämmanderätt och tillerkänns lika ställning i församlingen, grundat i Martin Luthers syn på det allmänna prästadömet. Vissa samfund, såsom Svenska baptistsamfundet och Svenska missionskyrkan, har en distrikts- och nationell struktur där samfundskonferenser beslutar om gemensamma saker, men dessa är primärt rådgivande i motsats till tvingande. De sistnämnda ansluter sig till en modererad kongregationalism medan exempelvis Pingströrelsen ansluter sig till en radikal kongregationalism där all form av samfundsbildning har avvisats, en uppfattning som på senare tid mildrats och en "samfundsliknande" struktur sammanfogats för att handha rörelsens gemensamma åtaganden. (källa)
8. konkret (tidskrift) en tysk radikal tidskrift grundad 1955. (källa)