Vad betyder och hur uttalas radså
Radså uttalas rad|så , böjs som så.
Ordformer och varianter av radså
Aktiv
- radså
- infinitiv
- radsår
- presens
- radsådde
- preteritum
- radsått
- supinum
- radsående
- presens particip
- radså
- imperativ
Passiv
- radsås
- infinitiv
- radsås
- presens
- radsåddes
- preteritum
- radsåtts
- supinum
Perfekt particip
- radsådd en
- ~ + subst.
- radsått ett
- ~ + subst.
- radsådda den/det/de
- ~ + subst.
Radså är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet radså
Såmaskiner som har låda för säd och mekaniskt maskineri med kugghjul som matar ut säd via billar ned i jorden kallas radsåningsmaskin. De första typerna hade endast en låda för säd. Under 1950-talet var radsåningsmaskin vanligen även utrustade med frölåda. Med en sådan maskin kunde förutom säd även höfrö sås samtidigt. Numera är radsåningsmasknier även möjlighet att lägga en giva handelsgödsel samtidigt.
Enkla såningsapparater har i Främre Orienten och Ostasien varit kända minst något tusental år. I Europa början man först på 1500-talet göra experiment med sådana. Det var dock först på 1700-talet som intresset för tekniska innovationer inom jordbruket tog fart. Christoffer Polhem konstruerade redan omkring 1720 en modell för en såmaskin, det är dock oklart om den verkligen blev byggd i full skala. Flertalet såningsmaskiner för radsådd där endast en rad såddes i taget förekom kring 1700-talets mitt. Charlotta Frölich publicerar 1741 en radsåningsmaskin liknande en skottkärra som drogs efter en person. Modellen var en utveckling av en tidigare publicerad uppfinning. Likaså byggdes en såningsmaskin av Daniel af Thunberg på 1740-talet, oklart även om den fick någon spridning. 1756 köpte Kungliga Vetenskapsakademien in ett exemplar av Michel Lullin de Chateauvieuxs såmaskin och lät Carl Johan Cronstedt pröva maskinen på Fullerö säteri i Västmanland. Såmaskinen var inte till full belåtenhet så Carl Johan Cronstedt på 1761 tillverka en egen såningsmaskin som fick en viss spridning. Modellerna över Polhems, Thunbergs och Cronstedts såningsmaskiner ingick i Kungliga modellkammaren och ingår sedan 1969 i Nordiska museets samling över svensk kulturhistoria.
Istället var det den engelska utvecklingen som med tiden fick genombrott i Sverige. Jethro Tull, konstruerade redan 1701 en såningsmaskin som ett led i sina experiment att så. Maskinen var treradig med roterande cylindrar som matade fram kornen. Först 1783 uppfann dock prästen James Cook en radsåningsmaskin med 6 billar och en utmatningsanordning i form av små skopor, fästa vid roterande trissor. James Cooks såningsmaskin kom att betyda mycket för vidareutvecklingen av maskinerna. Under första hälften av 1800-talet var Garrett och Sons en ledande tillverkaren. På Världsutställningen i London 1851 väckte de stor uppmärksamhet och blev därigenom ytterligare kända och spridda.
På 1850-talet börja även en svensk tillverkning av radsåningsmaskiner. Bland det första tillverkarna märks Överums bruk och Ystads mekaniska verkstad. Senare tillkom flera som AB Vesteråsmaskiner, Gefle Åkerredskaps AB, Klosters Gjuteri och Mekaniska Verkstad i Lund, Grönkvists Mekaniska Verkstad i Katrineholm med flera.
Radsåningsmaskin år 1906.
