Vad betyder och hur uttalas rakit
Rakit uttalas rak|it [-i´t] el. rak|it|is [-i´t-] -en.
Rakit betyder engelska sjukan.
Ordformer och varianter av rakit
Singular
- rakit
- obestämd grundform
- rakits
- obestämd genitiv
- rakiten
- bestämd grundform
- rakitens
- bestämd genitiv
Variantstavning singular
- rakitis
- obestämd grundform
- rakitis
- obestämd genitiv
- rakitisen
- bestämd grundform
- rakitisens
- bestämd genitiv
Rakit är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet rakit
Vid allvarliga brister på kalcium kan rakit (engelska sjukan) utvecklas. Men även porös och mjuk benstomme, tandskador, muskelkramper, blå fingrar och tår. Kramper kan uppträda i tarmen med förstoppning och katarr som följd. Ofta kan man se skenbara mentala tillstånd som nervositet, sömnlöshet, depression och nedsatt smärttolerans. Nedsatt produktion av magsyra och menstruationssmärtor är andra symptom.
Ett dåligt intag av näringsämnen och energiämnen kan leda till primär näringsbrist. Detta kan orsaka protein-energiundernäring och sjukdomar som exempelvis skörbjugg och rakit.
Ämnet är frätande och giftigt. Vid förtäring irriterar det mag- och tarmkanalen. Det reagerar med kalciumjoner i blodet och bildar svårlösligt kalciumoxalat, som täpper till i njurens gångar och vid intag av större mängder kan leda till njursten. Vid förgiftning finns risk för njursvikt på grund av njursten. Man kan behöva behandla med kalciumlösningar direkt i blodet och tillgripa hemodialys. Andra möjliga följder av förtäring av oxalsyra är kalciumbrist, hypokalcemi och rakit.
Rakit (rakitis), eller engelska sjukan, är en bristsjukdom som främst drabbar barn och som orsakas av för lite D-vitamin. Det leder till ett mjukt och missformat skelett. I Sverige förekommer engelska sjukan mest i samband med lever- eller tarmsjukdomar, även njursjuka barn kan påvisa detta.
