Regementsveterinär Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet regementsveterinär

1. Vid 1950 års ingång utgjordes den aktiva personalen enligt stat för fältveterinärkåren av 1 överfältveterinär, 7 fältveterinärer, 8 regementsveterinärer och 15 bataljonsveterinärer. (källa)
2. Eduard Bohm var son till repslagarmästaren Ludvig Bohm. Han avlade mogenhetsexamen i Lund 1878 och veterinärexamen 1881 och ägnade sig under flera år åt medicinska studier i kemi, patologisk anatomi, histologi, embryologi och bakteriologi vid Lunds universitet. Bohm blev 1882 skvadronhästläkare vid Kronprinsens husarregemente och samma år vid Skånska husarregementet, där han blev bataljonsveterinär 1888. 1903 blev han regementsveterinär vid Andra Göta artilleriregemente, fick 1907 transport till Kronprinsens husarregemente, erhöll majors tjänsteställning 1920 och avsked 1921. 1918 förordnade Bohm att inom Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse handlägga vissa ärenden rörande Fältveterinärkårens omorganisation. 1885-1903 var han stadsveterinär i Lund och 1895-1903 även lärare i veterinära ämnen vid Alnarps lantbruks- och mejeriinstitut. Han förordnades 1911 till karantäns- och exportbesiktningsveterinär i Malmö, en befattning han innehade till 1928. Bohm studerade slakthus- och köttbesiktningsväsende i Tyskland, husdjursskötsel i Österrike och serumbehandling vid smittosamma djursjukdomar i Danmark, Tyskland och Ungern. Han utgav flera uppsatser och artiklar inom veterinärmedicinen, bland dessa märks särskilt kapitlet Husdjurens viktigaste sjukdomar i Lantbrukets bok (1902) och Veterinärväsendet vid franska expeditionskåren i Marocko 1907 och 1905 i Krigsvetenskapsakademiens tidskrift, kapitlet Hästen i Svenska jordbrukets bok (1929) och Bidrag till kännedomen om hästens uppträdande under forntiden (1942). (källa)
3. Carl Bertilsson var son till handlanden Gustaf Adolf Bertilsson och Katrina Charlotta Kristiansdotter. Han avlade studentexamen i Göteborg 1909 och bedrev 1909-1910 studier vid Lunds universitet innan han 1910 inskrevs vid Veterinärinstitutet, från vilket han utexaminerades 1914. Efter att ha tjänstgjort som besiktningsman vid olika slakterier i Kristianstad blev Berilsson 1919 stipendiat i Fältveterinärkårens reserv och utnämndes samma år till bataljonsveterinär vid Vendes artilleriregemente. 1934 övergick han som fältveterinär i Fältveterinärkåren. Han erhöll kaptens tjänsteställning 1928 och majors 1939, innan han 1944 pensionerades som regementsveterinär (han kvarstod dock i reserven till 1950). Han var även fram till 1955 besiktningsman vid Långebro kontrollslakteri. (källa)
4. Schmidt avlade veterinärexamen i Stockholm 1886. Han blev bataljonsveterinär vid Skånska dragonregementet 1887, regementsveterinär vid Andra Göta artilleriregemente 1895 och vid Livregementets dragoner 1899. Schmidt blev fältveterinär och chef för fältveterinärbyrån i Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse 1907 samt var överfältveterinär 1919–1921. Han var lärare vid Alnarp 1889–1895 och tillförordnad professor vid veterinärinstitutet 1896–1897. Schmidt skrev bland annat Handbok i hästkännedom för de beridna vapnens underofficersskolor (1897), Handbok för arméns hofslagare (1907), Handbok för arméns veterinärer (1911) och Handbok för veterinärtjänsten i fält (1920). (källa)