Vad betyder och hur uttalas remissdebatt
Remissdebatt uttalas re|miss|de|batt.
Remissdebatt betyder i riksdagen.
Ordformer och varianter av remissdebatt
Singular
- remissdebatt
- obestämd grundform
- remissdebatts
- obestämd genitiv
- remissdebatten
- bestämd grundform
- remissdebattens
- bestämd genitiv
Plural
- remissdebatter
- obestämd grundform
- remissdebatters
- obestämd genitiv
- remissdebatterna
- bestämd grundform
- remissdebatternas
- bestämd genitiv
Remissdebatt är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet remissdebatt
Under en remissdebatt 1928 införlivades begreppet "folkhemmet" i den socialdemokratiska retoriken av Per Albin Hansson, dessförinnan hade han även övervägt det alternativa, och mer demokratiskt klingande, "Medborgarhemmet", men kom slutligen ändå att lägga tonvikten på det förra och mer slagfärdiga begreppet (talet hade rubriken Folkhemmet, medborgarhemmet), och i kontrast till Rudolf Kjellén och hans – med Wigforss karakteristik – konservativa eller högerradikala kretsar (Minnen I, s 327), där begreppet tidigare florerat, hade han redan 1921 betonat att det socialdemokratiska "hemmet" skulle etableras på "demokratins fasta grund" och bli ett "gott hem för alla svenskar". Han menade metaforiskt att Sverige borde bli som ett hem för hela folket, som skulle präglas av samförstånd och jämlikhet, "Det måste en gång bli så, att klassamhällets Sverige avlöses av folkhemmet Sverige", som han sade. Och han fortsatte.
I remissdebatten i januari 1976 gick Bohman och folkpartiledaren Per Ahlmark till attack mot vad de ansåg som socialistiska tendenser i regeringspolitiken. Han ansåg att Sverige inte skulle bli "experimentverkstad" för socialdemokraternas socialistiska opinion. Statsminister Palme replikerade att Bohman likt gångna tiders högerledare "svartmålade" arbetarrörelsen. I mars 1976 meddelade Bohman att moderaterna inte tänkte delta i de så kallade Haga III-överläggningarna, ett beslut taget därför att regeringen hade förhandlat fram ett skatteavtal med LO och TCO. I augusti 1976 angrep han vid den moderata valupptakten i Sundsvall den socialdemokratiska samhällssynen där "alla problem måste lösas med kollektiva medel". Han sade också att den svenska blandekonomin var på väg att avskaffas och att den enskilde medborgarens friheter beskärdes.
