Remplacera Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder remplacera, varianter, uttal och böjningar av remplacera

Remplacera synonym, annat ord för remplacera, vad betyder remplacera, förklaring, uttal och böjningar av remplacera.

Vad betyder och hur uttalas remplacera

Remplacera uttalas rem|plac|era [ra?plase´- el. ram-] och är ett verb -de.

Remplacera betyder:

Ordformer av remplacera

Aktiv

remplacera
infinitiv
remplacerar
presens
remplacerade
preteritum
remplacerat
supinum
remplacerande
presens particip
remplacera
imperativ

Passiv

remplaceras
infinitiv
remplaceras
presens
remplacerades
preteritum
remplacerats
supinum

Perfekt particip

remplacerad en
~ + subst.
remplacerat ett
~ + subst.
remplacerade den/det/de
~ + subst.

Remplacera är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet remplacera

  1. Crusenstolpe liknar tre av Sveriges främsta skådespelerskor under 1820-talet, Sara Torsslow, Charlotta Eriksson och Elisabet Frösslind, vid en ros eller tulpan, en jasmin eller tusensköna och en lilja eller förgätmigej, Torsslow ansågs representera "det djupt skakande", Eriksson "det milda behaget och den kvinnliga älskvärdheten", och Frösslind "det småtäcka, det småkvicka, det naiva". Som person beskrivs hon som intelligent, opåverkad av smicker och avund, utan högfärd och inbilskhet, flitigt arbetande på sin utveckling. Hon personifierade på många sätt det då rådande "ljuva" och "spröda" kvinnoidealet. Hösten 1836 tyckte tidningen Freja att det var "glädjande att se, det m:ll Lind allt mera och mera utvecklar anlag att en dag kunna remplacera den i sin genre alltid oöverträffliga fru Frösslind", "M.ll Lind" som det talas om är sångerskan Jenny Lind. (källa)
  2. Sydöstra Sveriges Dagblad startades den 5 december 1903, då tidningens första nummer trycktes under namn av Blekinge Folkblad. Förläggare för tidningen var en andelsförening, Tryckeriföreningen Blekinge u. p. a. Det första numret trycktes i Malmö, men strax efteråt överflyttades tryckningen till Jönköping. Från januari till oktober 1905 skedde tryckningen på Länsboktryckeriet i Karlskrona, men därefter inköptes eget tryckeri, beläget på Kyrkogatan 16. Senare flyttades det till Ronnebygatan 3, och numera har tryckeriet flyttats till nya lokaler vid Borgmästaregatan 15. Huvudredaktionen var till en början förlagd till Karlshamn, men flyttades 1905 till Karlskrona. Blekinge Folkblads förste redaktör och utgivare var stenhuggaren N. J. Kroon i Karlshamn, men då redaktionen förlades till Karlskrona efterträddes han av Sven Törnkvist. Denne blev emellertid icke långvarig, ty redan 1906 remplacerades han av Carl G. Schröder. Även denne stannade endast några månader, och redaktörskapet innehades sedan tillfälligt av Oskar Kloo och W. Sjöberg. Sedan övertog redaktör J. A. Henricsson chefskapet, vilket han bibehöll till 1919. Gotthard Böhmer var därefter en kortare tid redaktör, varefter utgivaren Algot Törnkvist tillträdde 1920. Vi får alltså här veta att tidningen numera heter Sydöstran. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.