Renstek Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet renstek

1. Ett traditionellt sätt att tillaga ren i Skandinavien är renskav, som består av tunna skivor renkött, ofta från rensteken eller från låren, som används för bland annat grytor. Uppskattade styckningsdelar på renen är bland annat steken, som oftast helsteks i ugn, och renfilé. Även suovas, torkat och rökt renkött är efterfrågat. (källa)
2. Efter Johan Nilssons död år 1912 tog sonen Frans Gustav över bageriet, som då var svårt skuldsatt. År 1926 byggdes ett nytt bageri och Frans Gustav Nilsson introducerade en variant av den lokala, tunna mjukkakan, vilken han bakade på rågsikt, vatten, salt och jäst. Han kallade den för Tioöreskakan, då det var priset för den. Bageriet lades ner år 1959 och Frans Gustav Nilsson avled året efter. Hans yngste son Gösta Nilsson drev tillsammans med hustrun Greta Stålberg ett kafé i Älvsbyn och började efter några år experimentera med Tioöreskakan och kallade den Älvsbykaka. Hustrun Greta bredde smör och lade rökt renstek på brödet och frös in det, för att snabbt kunna tina det och servera gästerna. Smörgåsen kallade hon förågstrut, men den kom senare att bli känd under namnet Renklämma. Gösta och Greta Nilsson beslöt att starta ett särskilt bageri för den mjuka rågkakan, som då fick namnet Polarkaka och företaget Polarbageriet AB bildades år 1972. (källa)
3. Kyrkbyn Jokkmokk ändrades under senare delen av århundradet från en by och marknadsplats med tämligen oregelbunden karaktär och få bofasta till ett samhälle med raka gator och kvarter. Befolkningen hade ökat under en längre tid, både bland nomadiserande samer och de som var bofasta. 1800-talets marknader beskrivs som händelser där alla inom området infann sig mangrant. Bland ortsbefolkningen var byn känd som "plass'n", platsen, en förkortning av marknadsplatsen. Under marknaden fanns inte bara traktens människor här utan också handlare från Luleå, Nederluleå och Boden som sålde kaffe, mjöl, fläsk och andra förnödenheter. Handlarna var inte bara försäljare, de var också uppköpare som när marknaden var slut färdades till Murjek och järnvägsstationen med typiska lappmarksprodukter såsom renhudar, renstekar, sik, ripor och skohö för vidareförsäljning ut i landet. Marknaden utgjorde också ett ypperligt tillfälle att inhandla viltskinn av djur som varg, björn, järv, mård, utter, ekorre och olika varianter av räv för återförsäljning. Förutom att idka handel så roade man sig under marknaderna. Här fanns målskjutning med luftgevär, panorama och karuseller. Prästerskapet hade bråda tider, såsom de hade haft genom marknadens historia. Många besökte pastorsexpeditionen för att ta ut lysning, arrangera vigslar, begravningar eller för att ta reda på hur gammal man egentligen var. Handelsvarorna kaffe och mjöl var de varor som kom att bli mer vanliga för alla Lappmarkens människor under 1800-talet och båda dessa inköptes oftast under marknaden. (källa)