Repetitionslokal Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet repetitionslokal

1. Sångsalen med intilliggande Notrummet är Lunds studentsångförenings tidigare repetitionslokal från 1868, men används numera för bland annat bröllop och disputationsfester. (källa)
2. Tillkomsten av bandet underlättades säkert till stor del av nära obegränsad tillgång till repetitionslokal, något som många andra samtida band saknade helt, eller annars med svårighet kunde skaffa sig. En stor fristående scoutstuga på lagom avstånd från bostadshusen, gjorde att man kunde repa om kvällarna in på nätterna om så behövdes, utan att egentligen alls störa de kringboende. (källa)
3. Studie 2 är 6.600 m3 stor repetitionslokal och konsertsal för 540 åhörare på lösa stolar och har ett likadant orkesterpodium som den stora konsertsalen. Väggarnas stora björkträplattor och ärörliga för att åstadkomma olika akustik med en efterklangstid på mellan 1,1 och 1,7 sekunder. Salen är på 555 m², 29 meter lång, 21 meter bred och 12 meter hög. (källa)
4. RPO ger en årlig serie konserter på Festival Hall och sedan 2004 har man en permanent bas i Cadogan Hall, en tidigare kyrka i Chelsea, omvandlas till en 900-platsers konsertsal och repetitionslokal. På Royal Albert Hall i London ger RPO föreställningar som sträcker sig från storskaliga kör- och orkesterverk till kvällar med populära klassiker. (källa)
5. Lokaler som regelbundet används till repetitioner kallas för repetitionslokaler eller replokaler. Som replokal kan även den plats fördelaktigt användas där underhållningen ska framföras inför publik, när den är ledig för repetitioner. (källa)
6. Att förbättra akustiken på Stora scenen var en mycket komplicerad process eftersom salongen kunde omvandlas till fyra olika storlekar. Det blev inte lika trångt när den ekonomiska administrationen 1973 kunde hysas in i kontor i byggnader på närliggande Helmfeltsgatan. Då övertogs också den gamla Åbergska skolan, som efter upprustning benämnes Gula paviljongen och innesluter repetitionslokaler, scenografrum, kostymateljéer, arkiv mm. (källa)
7. Redan från grundandet av Gävle symfoniorkester 1912 hade frågan om ett separat konserthus debatterats i Gävle. Symfoniorkestern spelade i väntan på en lösning på Gävle teater, ett i flera avseenden bra operahus, men mindre lämpat för symfonisk musik och också i avsaknad av bra repetitionslokaler. År 1978 byggdes provisoriska övningslokaler på Norra Skolan, i kvarteret bredvid teatern, men först i början av 1990-talet tog diskussionerna om ett särskilt konserthus fart. Förslagen om var det nya huset borde byggas var många: Norra Skolan, på taket till Domus varuhus vid Stortorget, på Alderholmen, på Slottstorget, i Kvarnparken och på platsen för Strömbadet. Vid sidan om diskussionerna om placering ifrågasattes också om konserthuset var ett "rikemansnöje" och "skrytbygge". Ytterst sällan kom frågan om symfonikernas arbetsmiljö eller symfoniorkesterns existens upp. Det hela gick till och med så långt att ett antal musiker i protest sade upp sig och flyttade till Norrköping 1994, där då Norrköpings konserthus färdigställts. (källa)
8. I kulturhuset finns bland annat två teatersalonger, Parkbiografen med tre salonger, repetitionslokaler för Kommunala musikskolan och för balett, bibliotek, turistbyrå, utställnings- och föreningslokaler. Huset med 12 000 kvadratmeter lokalyta ritades av Erséus, Frenning och Sjögren Arkitekter AB och invigdes av dåvarande kulturminister Marita Ulvskog 28 december 2000. Året runt gästas huset av utställningar, konserter, scenkonstgästspel av bland andra Riksteaterns produktioner samt konferenser såsom det sedan 2003 årligen återkommande evenemanget Europaforum Hässleholm. (källa)
9. Den 9 mars 1941 invigdes den nuvarande kyrkan på Haga Kyrkogata 2, nära Järntorget i centrala Göteborg. Gudstjänstlokalen har 1 400 platser. I byggnaden finns undervisnings- och repetitionslokaler, radiostudio, bibliotek, kafé, församlingsvåning och kapell. Den 10 november 2019 sålde Smyrnaförsamlingen sina fastigheter på Haga Kyrkogata 2 till Husvärden AB i samband med den framtida flytten till Frihamnen på Hisingen i Göteborg. (källa)
10. Efter hand som orkestern växte uppstod lokalproblem. På sextetternas tid repeterade man oftast hemma hos någon av musikanterna. 1944 kunde man öva i den så kallade Gruvsalen vid Gruvhusen men när huset övergick i privat ägo var denna möjlighet slut. Man fick då under några år hålla till i Folkets hus (Flamman) och därefter användes bland annat skolan, Skrombergaverkens kamrersvilla och ett av verkens skyddsrum som repetitionslokaler. (källa)