Vad betyder och hur uttalas riksmarsk
Riksmarsk uttalas riks|marsk -en -ar.
Riksmarsk betyder (hist.).
Ordformer och varianter av riksmarsk
Singular
- riksmarsk
- obestämd grundform
- riksmarsks
- obestämd genitiv
- riksmarsken
- bestämd grundform
- riksmarskens
- bestämd genitiv
Plural
- riksmarskar
- obestämd grundform
- riksmarskars
- obestämd genitiv
- riksmarskarna
- bestämd grundform
- riksmarskarnas
- bestämd genitiv
Riksmarsk är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet riksmarsk
När Jakob De la Gardie utnämndes till marsk 1620 infogas dock ämbetet slutligen i den uppväxande centrala förvaltningen. Marsken blev 1630 president i den samtidigt inrättade Krigsrätten. I samband med 1634 års regeringsform ändrades namnet till Krigsrådet, men den vanliga benämningen var Krigskollegium. Kollegiet var ett centralt ämbetsverk och flertalet ärenden rörande lantförsvaret fördes dit. Riksmarsken kan sägas motsvara en kombinerad krigsminister och överbefälhavare och var den andre i rang av de fem höga riksämbetsmännen. Riksmarskens bisittare var två krigsråd som ingick i riksrådet och hade militär bakgrund.
Titeln marskalk nämndes första gången på 700-talet i Lex Alamannorum: Det kostade då fyrtio solidi att döda en marskalk i kunglig tjänst (marescalcus regis), "som har tolv hästar under sig". Marskalken var då ansvarig för hästarna i stallet och svarade under stallmästaren. I Frankrike kom titeln att heta mareshall och ur detta ord utvecklades titeln vidare till ett militärt befäl inom kavalleriet, något som andra länder tog efter. I Sverige utvecklades titeln marsk och riksmarsk under högmedeltiden till något liknande jarlens ursprungliga funktion.
